Förväntningarna på företag att vara transparenta med sin inställning till skatt har ökat stort de senaste åren. Tillsammans med våra nordiska KPMG-kollegor har vi granskat 111 företag i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige för att utläsa hur långt Norden kommit vad gäller hållbarhetsredovisning inom skatteområdet.

För att bibehålla omvärldens förtroende och skydda samt stärka sitt varumärke, behöver företag i dag kommunicera transparent med sina intressenter. Under de senaste åren har skatt i allt högre grad blivit erkänt som en nyckelfaktor i hållbarhetsarbetet, samtidigt som företags hantering av skattefrågor ofta ses som en faktor för företagets övergripande hållning och legitimitet.

2019 publicerades en standard för hållbarhetsredovisning avseende skatt inom ramen för Global Reporting Initative (GRI). GRI 207, som standarden kallas, är den första ESG-standarden för skatt och ställer krav på både kvalitativ och kvantitativ transparens inom skatteområdet. Standarden blev tillämpbar 1 januari 2021 och vi vill med denna rapport studera närmare hur Nordens ledande företag rapporterat på skatteområdet sedan dess, och hur många som faktiskt antagit den nya GRI-standarden.

– Det finns ett ökat behov av transparent redovisning inom skatteområdet, framdrivet av medias granskningar, investerares och samhällets förväntningar, samt regulatoriska förändringar. Norden ligger ofta i framkant inom hållbarhetsområdet och vi på KPMG tror att kravet på transparens kommer att öka och vara en ansvarsfull skattehantering gentemot samtliga intressenter, säger Maria Andersson, skattespecialist, partner och styrelseledamot på KPMG i Sverige.

Efter att ha analyserat publik information så som årsredovisningar, hållbarhetsrapporter, skattepolicys och separata skatteredovisningar kan vi nu presentera en lägesbild av offentlig skatterapportering i Norden och hur väl företagen möter förväntningarna i GRI 207.

Hög andel hållbarhetsrapportering enligt GRI

Vår undersökning visar att 72 procent av företagen i studien nämner GRI-standarderna på någon nivå. Trots att användning av GRI-ramverket och rapportering i enlighet med GRI 207 i nuläget inte är ett lagstadgat krav, gjorde 61 av de 111 bolagen ett formellt yttrande om att hållbarhetsrapportera ”i enlighet med” eller ”med hänvisning till” GRI-standarderna. Ytterligare 17 bolag sade sig ha tagit inspiration eller guidning av GRI-standarderna eller GRI 207 specifikt. Siffrorna visar hur etablerad hållbarhetsfrågan och GRI-standarderna är i Norden, där Finland och Sverige var länderna med högst andel bolag som antagit GRI-ramverket för sin hållbarhetsrapportering.

Trots den höga användningen av de övergripande GRI-standarderna, kan vi dock se att betydligt färre företag rapporterar kring skatt enligt GRI 207. Men då flera av företagen samtidigt har offentliggjort sina skattepolicys, och i vissa fall också rapporterade kring skatt från ett hållbarhetsperspektiv (dock ej enligt GRI 207), tror vi att vissa företag inte ännu är medvetna om den specifika GRI 207-standarden, alternativt inte redo att fullt ut anta kraven i den nya standarden.

I Sverige granskade vi företagen som utgör OMX Stockholm 30, vilket vid rapportens framtagning var totalt 29 företag, varav åtta inom industrisektorn. Likt Finland kunde vi se ett högt antal företag som hållbarhetsrapporterar enligt GRI, men betydligt färre som antagit GRI 207 för sin skatterapportering. I Sverige fann vi dock de skatteredovisningar som låg närmast i linje med GRI 207 utav alla de 111 nordiska bolag som granskats.

– Även om det är en minoritet av bolagen som börjat använda GRI 207 för sin hållbarhetsrapportering inom skatt, så visar trenden att vi kan förvänta oss en ökad andel redan till nästa rapportcykel. Vi har sannolikt bara sett början av rapporteringskravet kring hållbarhet inom skatt då det finns flera regulatoriska krafter som driver utvecklingen tillsammans med andra intressenter, säger Maria Andersson.

Företagens utmaningar kopplat till skatt som hållbarhetsfråga:

  • Insamlingen av skattemässiga data från olika dotterbolag och jurisdiktioner kan vara ett omfattande arbete, som utan adekvat teknik förlitar sig tungt på manuell hantering vilket i sin tur ökar risken för handhavandefel som är svåra att kontrollera.
  • För att säkerställa både kvalitet och giltighet i rapporteringen, både i de kvalitativa och kvantitativa sektionerna, måste företagen utveckla sina ramverk inom skattemässig riskhantering.
  • Fram till nu har få företag haft tillgång till trovärdig och oberoende granskning av sin hållbarhets- och skatterapportering, vilket i sig är en nyckelfaktor i förtroendebyggandet.
  • Information om ett företags bidrag till samhället och dess investerare är komplex och det är viktigt att informationen presenteras på ett enkelt sätt som speglar verkligheten.

 

Kontakta oss