close
Share with your friends

Lagrådsremiss: Koncernbidragsspärrade underskott och negativt räntenetto

Koncernbidragsspärrade underskott och räntenetto

Regeringen överlämnade den 20 augusti en lagrådsremiss till Lagrådet där regeringen föreslår att det ska införas justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.

1000

Kontakt

Jörgen Graner

Partner / Head of International Corporate Tax

KPMG i Sverige

Kontakt

Relaterat innehåll

Prenumerera på TaxNews

Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.

Som vi skrivit om i tidigare TaxNews skickade regeringen den 25 mars 2020 en promemoria på remiss där regeringen föreslår att det ska införas justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto i anledningen av den nuvarande utformningen av de s k EBITDA reglerna som infördes den 1 januari 2019. Efter att remissinstanserna lämnat sina synpunkter överlämnades förslaget till Lagrådet den 20 augusti 2020 (lagrådsremiss, pdf 731 KB). 

Vad innebär förslaget?

Nuvarande regler kan som bekant leda till att företag som har koncernbidragsspärrade underskott och som helt eller delvis inte får dra av ett negativt räntenetto, kan redovisa överskott i näringsverksamheten, dvs drabbas av skatt att betala trots att de har underskott från tidigare år. Svenskt Näringsliv m fl har i en hemställan den 23 april 2019 uppmärksammat regeringen på denna orimliga utformning av lagstiftningen. Inom Finansdepartementet har därefter en promemoria utarbetats med förslag om att det ska införas justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.

Lagrådsremissen stämmer i huvudsak överens med promemorian med vissa mindre förändringar. Likt promemorian föreslås de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 2021 och ska tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. 

KPMG:s kommentar

Det är välkommet att en justering föreslås för att hantera de olyckliga effekter som reglerna för med sig i sin nuvarande utformning; dvs att företag inte kan utnyttja sitt underskott mot den ej avdragsgilla delen av ett negativt räntenetto och därmed drabbas av skatt att betala, i den utsträckning underskottet är formellt koncernbidragsspärrat. 

Den väg som regeringen föreslår för att åtgärda problemet är att ha kvar ovan nämnda regel men att införa en tilläggsregel, ett ytterligare steg, som möjliggör avdrag för koncernbidragsspärrade underskott om ett underskottsföretag på grund av nekat avdrag för negativt räntenetto skulle redovisa överskott. Den valda modellen innebär en ytterligare komplex dimension av ett redan komplicerat system, eftersom den består av flera steg och den omstridda turordningsregeln i 40 kap. 18 § IL kvarstår. Förslaget har kritiserats av flera remissinstanser för att vara onödigt komplext. Någon enklare lösning på problemet föreslås dock inte och det är trots allt positivt att en förändring sker.  

I likhet med vad vi tagit upp i tidigare TaxNews anser vi, liksom ett flertal remissinstanser, att bestämmelserna borde kunna få tillämpas med retroaktiv verkan, dvs även tillämpas för beskattningsår 2019 och 2020. Detta särskilt i ljuset av det allmänna ekonomiska läget hos många företag pga. covid-19 och att det införts en rad stödåtgärder för att minska effekter av pandemin. Att samtidigt tvinga vissa underskottsföretag betala bolagsskatt på grund av en bristfällig skattelagstiftning framstår som omotiverat. Företag som har koncernbidragsspärrade underskott och negativa räntenetton bör således även för beskattningsår 2020 utreda möjligheterna att begränsa de negativa effekterna av befintlig lagstiftning. 

Välkommen att kontakta oss om du har frågor.

Jörgen Graner
+46 8 723 97 90
jorgen.graner@kpmg.se

Jonas Mauritzson
+46 72 368 85 56
jonas.mauritzson@kpmg.se

Kontakta oss

 

Want to do business with KPMG?

 

loading image Offertförfrågan