close
Share with your friends

OECD: Analys av skatteavtalen och effekterna av covid-19-krisen

OECD: Skatteavtalen och effekterna av covid-19-krisen

OECD har publicerat en vägledning när det gäller fördelningen av beskattningsrätten mellan länder.

1000

Kontakt

Johan Sander

Partner

KPMG i Sverige

E-post

Relaterat innehåll

Prenumerera på TaxNews

Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.
 

Statliga reserestriktioner och regler om karantän som uppstått till följd av coronapandemin har inneburit att många gränspendlare inte fysiskt kan utföra sitt arbete i det land där de är anställda utan istället arbetar på distans hemifrån. Detta leder till frågor om fördelningen av beskattningsrätten mellan länder, vilket avgörs av tillämpligt skatteavtal. OECD:s sekretariat har med anledning av detta publicerat en vägledning vars slutsatser beskrivs kort nedan.

Fast driftställe (Artikel 5)

Huvudregeln – ’stadigvarande plats för affärsverksamhet’

Distansarbete hemifrån är en konsekvens av statliga direktiv, force majeure, ej krav från en arbetsgivare. Med hänsyn till den extraordinära karaktären av covid-19-krisen och förutsatt att hemarbete inte blir norm över tid, utgör ett hemmakontor inte ett fast driftställe för arbetsgivaren då kraven om viss varaktighet av hemmakontoret (ca 6 månader) samt att hemmakontoret ska stå till arbetsgivarens/företagets förfogande inte är uppfyllda. Detta förstärks av det faktum att arbetsgivaren normalt tillhandahåller ett kontor som skulle användas av arbetstagaren under normala förhållanden.

Agentregeln – ’regelmässigt sluter avtal’

En anställds förehavanden i form av att sluta avtal bör inte anses som regelbunden om denne endast arbetar hemifrån under en kortare period till följd av force majeure eller statliga direktiv som fått extraordinära konsekvenser för arbetstagarens normala arbetsrutiner.

Byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet

En byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet utgör fast driftställe om verksamheten pågår mer än tolv månader. Sådan verksamhet anses inte upphöra när arbetet tillfälligt avbryts. Inget undantag gäller här för avbrott till följd av covid-19 krisen.

Hemvist – företag (Artikel 4)

Ett företags skatterättsliga hemvist bestäms normalt utifrån det land där bolaget är ’registrerat’. Skatterättslig hemvist kan även föreligga i ett land där bolaget har sin ’verkliga ledning’. Ett företags skatterättsliga hemvist bör ej - i en extraordinär och tillfällig situation såsom covid-19-krisen – förändras till följd av tillfälligt distansarbete hemifrån av personer i företagsledning och andra seniora befattningshavare. I de fall dubbel hemvist uppkommer avgörs hemvisten utifrån företagets verkliga ledning (modellavtalet 2014) alternativt genom ömsesidig överenskommelse (modellavtalet 2017). I båda fallen behöver utrönas vart företaget har sin ”vanliga” eller ”ordinära” verkliga ledning och inte enbart den plats som uppkommit under en exceptionell och tillfällig period såsom under covid-19-krisen.

Enskild tjänst (Artikel 15)

I de fall anställda som är gränsgångare erhåller permitteringslön från en stat och sedan återvänder till sitt bosättningsland på grund av covid-19 så gäller att beskattning skall ske i den stat permitteringsersättning erhölls. I de fall dessa anställda även blir skattskyldiga i bosättningslandet så skall det ske avräkning eller undantagande av skatt i bosättningslandet.

Hemvist – privatpersoner (Artikel 4)

I de fall en anställd på grund av covid-19 skickas tillbaka till sitt ursprungliga bosättningsland i förtid vid en planerad utsändning uppstår frågan om hemvistet för denna person förändras i samband med detta. Det kan då vid ett senare tillfälle när deklaration ska lämnas in i det ursprungliga bosättningslandet behöva göras ett annat ställningstagande när det gäller vilken stat som utgör hemviststat. Denna fråga bör kunna hanteras av respektive lands myndigheter och det bör då finnas möjlighet för den anställde att få ta hänsyn till denna situation som är orsakad av covid-19.


KPMG:s kommentar

I sin vägledning försöker OECD delvis mildra de negativa skatteeffekterna av coronakrisen vid en tolkning av skatteavtalen. En förutsättning är att den enskilde/företaget kan visa på att förändringarna är tillfälliga och uppstått p g a force majeure liknande förhållanden. Vägledningen är inte bindande för OECD länderna men utgör en tydlig uppmaning till skattemyndigheterna hur de ska tolka skatteavtalen. Den stora frågan uppkommer om covid-19 krisen blir varaktig och arbete på distans fortsätter under en längre tid. En annan frågeställning är vad som händer i efterdyningarna till covid-19 krisen om vi får se permanenta förändringar i sättet att arbeta som innebär att distansarbete generellt ökar. Det kan även vara viktigt för företag att kunna visa hur deras verksamhet bedrevs före covid-19 krisen för att sedermera kunna påvisa en återgång till normala rutiner då de statliga reserestriktionerna och regler om karantän upphör.

Välkommen att kontakta oss om du har frågor.

Johan Sander
Global Mobility Services
+46 8 723 92 72
johan.sander@kpmg.se

Johanna Ahlstedt
Corporate Tax
+46 70 144 34 55
johanna.ahlstedt@kpmg.se
 

Kontakta oss

 

Want to do business with KPMG?

 

loading image Offertförfrågan

Spara, organisera och dela

Spara det som intresserar dig, organisera ditt bibliotek och dela i ditt nätverk.

Sign up today