I en dom (PDF 96 KB) som nyligen kom från Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) aktualiserades frågan om en person som arbetar på distans från utlandet kan anses arbeta i Sverige och omfattas av den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen. Försäkringskassan gjorde gällande att den som utför arbetet som huvudregel måste befinna sig fysiskt på plats i Sverige för att det ska räknas som arbete här och att om en person arbetar på distans från utlandet en längre tid är det inte längre att betrakta som arbete utfört i Sverige. HFD kom till en annan slutsats.

HFD konstaterade att den arbetsbaserade socialförsäkringen är avsedd att i första hand ge skydd vid förvärvsarbete som rent fysiskt utförs i Sverige, men att det i förarbeten öppnas upp för att arbete på distans från utlandet kan ge rätt till arbetsbaserade förmåner i Sverige och att förutsättningarna för detta ska avgöras genom praxis.

Utifrån förarbeten diskuterade HFD frågan och kom fram till att arbetstagarens fysiska närvaro i Sverige inte bör ha en utslagsgivande betydelse och att det faktum att en person arbetar på distans från utlandet under en längre tid inte utesluter att det kan vara fråga om arbete i verksamhet här i landet. Domstolen menade att utöver var arbetet fysiskt utförs måste en bedömning göras i varje enskilt fall där arbetets karaktär, arbetsgivarens verksamhet i Sverige och var arbetstagaren är anställd kan vägas in.

HFD kom, i det aktuella fallet, fram till att personen ansågs förvärvsarbeta i Sverige eftersom personen var anställd av en arbetsgivare med verksamhet i Sverige och att det inte kommit fram annat än att arbetsuppgifterna var av den karaktär att de kunde utföras på distans. Personen omfattades därför av arbetsbaserade förmåner i Sverige trots att hon utförde sitt arbete på distans från utlandet.

KPMG:s kommentar

Frågan om när distansarbete utomlands ska anses utgöra arbete från verksamhet i Sverige har hittills varit relativt oprövad och KPMG anser därför att det är positivt att ett vägledande avgörande har kommit från Högsta förvaltningsdomstolen. Eftersom HFD kom fram till att det är en avvägningsfråga i varje enskilt fall kommer det dock att behövas ytterligare rättsfall inom samma område för att klargöra rättsläget för när det kan anses finnas tillräckliga omständigheter för att betrakta arbetet som verksamhet i Sverige. Det finns därför fortfarande en risk för att en person som arbetar på distans utomlands inte omfattas av den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen.

I det fall en person omfattas av den arbetsbaserade delen av svensk socialförsäkring innebär det normalt att arbetsgivaren ska betala socialavgifter i Sverige. Det bör noteras att en skyldighet att betala socialavgifter även kan finnas i det land där arbetet rent fysiskt utförs (enligt det landets interna lagstiftning). 

Det bör även noteras att andra regler kan gälla om EU förordning 883/2004 eller en konvention om social trygghet ska tillämpas. Dessa regelverk kan leda till en annan bedömning av var en person ska vara socialförsäkrad vid distansarbete utomlands. 

KPMG bevakar rättsutvecklingen löpande och uppdaterar texten vid utveckling på området. 

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer
The article in English

Prenumerera på LegalNews

Vill du prenumerera på LegalNews och andra kostnadsfria nyheter från KPMG? 
Anmäl dig här.  

Kontakta oss