Ny regel ska hindra handel med underskottsföretag

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en ny begränsningsregel för avdragsrätten för inrullande underskott när företag förvärvats eller avyttrats i syfte att ta del av underskottsavdraget. Den föreslagna regeln aviserades genom en stoppskrivelse i somras och kan därför komma att tillämpas retroaktivt.

Efter Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) avgjort det så kallade Hoist-målet (HFD 2021 ref. 33) var regeringen snabb att reagera. Redan sju dagar senare, den 10 juni, lämnades en skrivelse in till riksdagen där det framgick att ny lagstiftning var under beredning och avsedd att tillämpas från och med datumet efter skrivelsen (se tidigare TaxNews). Nu har regeringen tagit nästa steg i processen och lämnat över ett konkret lagförslag för granskning till Lagrådet.

Förslaget innebär att en ny paragraf införs i inkomstskattelagens befintliga kapitel om tidigare års underskott (40 kap.). I paragrafen anges att avdragsrätten för kvarstående underskott från tidigare beskattningsår upphör vid ägarförändringar om underskottet utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen.

Två saker ska, var för sig (alternativt), beaktas särskilt vid bedömningen om begränsningsregeln kan tillämpas. Den första avser situationer då förvärvaren genom ägarförändringen erhållit andra tillgångar eller rättigheter än kontanter eller vissa koncerninterna fordringar. Det andra som ska beaktas är om det förvärvade företaget är rörelsedrivande. Annorlunda uttryckt tar man alltså särskilt sikte på situationer då säljaren av ett underskottsföretag på olika sätt försökt ”trissa upp” priset.

I sin specialkommentar skriver regeringen vidare att bedömningen av om ägarförändringen övervägande motiverats av underskottet ska vara ”allsidig”. För att tolka begreppet ”övervägande” hänvisar regeringen särskilt till skatteflyktslagen.

Det övergripande motivet bakom förslaget är att regeringen efter Hoist-målet bedömer att det finns flera situationer då den så kallade beloppsspärren kan kringgås. Därmed möjliggörs handel med underskottsföretag, en företeelse lagstiftaren länge försökt stävja på olika sätt.

Ett sådant kringgående regeringen särskilt pekar ut är när ett rörelsedrivande aktiebolag med betydande underskott (”underskottsföretaget”) överlåter inkråmet (verksamheten och eventuella ytterligare tillgångar) till underpris till ett nybildat bolag för att därefter avyttra det nybildade bolaget till sitt eget moderbolag för inkråmets marknadsvärde. Moderföretaget kan i sådana situationer avyttra underskottsföretaget externt till ett pris överstigande de kvarvarande tillgångarna – fordran om köpeskilling på moderbolaget och skattefordran hänförlig till underskotten – utan priset blir så lågt att beloppsspärren blir tillämplig fastän större delen av köpeskillingen i praktiken kan kvittas mot underskottsföretagets fordran på moderbolaget.

Med hänvisning till stoppskrivelsen föreslås lagen tillämpas retroaktivt från och med dagen efter överlämnandet av skrivelsen till riskdagen, det vill säga den 11 juni.  

Trots kritik mot lagstiftningsförfarandet väljer regeringen att nu fullfölja den stopplagstiftning som annonserades i juni i år. Som skäl för att vidhålla det ”retroaktiva” ikraftträdandet anger regeringen att det finns mot bakgrund av bl a pågående omprövningar hos Skatteverket stor risk för ett betydande skattebortfall om inte lagstiftningen kommer snabbt på plats.

Den nya bestämmelsen är en form av skatteflyktsregel som kan sägas vara betungande för den skattskyldige och att det därmed är Skatteverket som bör ha bevisbördan för att det inte föreligger förutsättningar för att tillämpa beloppsspärren. Fråga är dock om rätten till avdrag för underskott och enligt regeringens uppfattning är det därför den skattskyldige som ska visa att förutsättningar föreligger att tillämpa beloppsspärren. Detta kommer i förhållande till idag att medföra ytterligare krav på företagen att dokumentera villkoren för överlåtelsen m m.

En ytterligare komplikation är att den nya skatteflyktsregeln är utformad som en subjektiv antimissbruksregel där det i varje enskilt fall kan bedömas om villkoren är uppfyllda. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om förvärvaren genom ägarförändringen har erhållit andra tillgångar eller rättigheter än kontanter och fordringar på företag. Här kan bedömningsproblem uppkomma exempelvis för utvecklingsföretag som valt eller inte kunnat aktivera forsknings- och utvecklingskostnader men där parterna ändå gör bedömningen att skälet till transaktionen är just dessa rättigheter.

Som nämndes ovan är det den skattskyldige som har bevisbördan för att förutsättningar för tillämpning av beloppsspärren föreligger. Till skillnad mot vad som gäller enligt skatteflyktslagen kan Skatteverket tillämpa den nya skatteflyktsregeln redan i sina beslut om beskattning och behöver således inte åberopa denna bestämmelse först i förvaltningsrätten. Detta torde innebära en mer frekvent användning av den nya regeln än lagen mot skatteflykt.

Välkommen att kontakta oss om ni har några frågor.

Läs mer om ämnet och hitta fler TaxNews-artiklar.