Vad: Riksbanken har permanentat Swestr som Sveriges alternativa referensränta och Swestr kan användas i finansiella avtal från den 2 september 2021.

Nästa steg: Man behöver fastställa så kallad ”spread adjustment” mellan Stibor och Swestr.

I våras skrev vi att det är upp till marknaden att acceptera användandet av den reformerade Stibor på lång sikt. Detta mot bakgrund av att många olika Liborräntor fått definitiva slutdatum.

Riksbanken införde i slutet på januari sin alternativa referensränta Swestr på försök. Nu har man permanentat Swestr sedan den 1 september 2021 och samtidigt gett en del ytterligare information och synpunkter på den framtida färdplanen.

Information från Riksbanken

Riksbanken publicerade den 2 september bland annat följande information om den nya alternativa referensräntan Swestr på sin hemsida

  • ”Swestr kan användas som referensränta i finansiella kontrakt från och med den notering som har värdedag 1 september 2021”.
  • Ett index för Swestr kommer att börja noteras med start den 1 oktober 2021.
  • Genomsnittsräntor för Swestr kommer även dessa att börja noteras från den 1 oktober 2021. Det innebär att den första 6-månadersperiodräntan kommer att publiceras den 1 Mars 2022. 

I samband med denna publicering gav Riksbanken också uttryck för uppfattningen att marknadsaktörerna i närtid bör sluta använda Stibor på dess kortaste löptid och i stället använda Swestr. På längre sikt anser Riksbanken att Stibor bör upphöra på samtliga löptider.

”Spread adjustment”

Om och när en övergång sker från Stibor till Swestr, kan historiska och fortfarande gällande avtal med Stibor som referensränta behövas konverteras till Swestr. Detta sätter strålkastarljuset på eventuell risk för värdeöverföringar genom att en riskfri Swestrränta prissätts på en lägre nivå än motsvarande Stiborräntor. Internationellt har detta lösts genom att man har jämfört snittet på den nya referensräntan och de tidigare referensräntorna över en medellång period på fem år. Detta är i dagsläget inte möjligt eftersom Swestr såg dagens ljus på försök den 26 januari 2021 och blev permanent den 1 september samma år. Frågan är dock inte oväsentlig eftersom den SEK-denominerade derivatmarknaden är väsentligt större än Sveriges BNP i nominella termer. En möjlig lösning på detta är att marknadens aktörer via ISDA kommer att komma ut med rekommendationer för hur stor den så kallade ”spread adjustment” bör vara vid konvertering från Stibor till Swestr i ett utestående derivat. På nya derivat finns naturligtvis inte problemet med ”spread adjustment”.

Enligt uppgift pågår både arbete med att rekonstruera vad Swestr skulle ha varit de senaste fem åren samt vad som skulle förorsaka ett byte av referensränta i ett kontrakt (det som internationellt benämns ”cessation event”). ISDA:s riktlinjer anger också att det ska vara en ”compounded in arrears”-beräkning på den alternativa referensräntan. Med detta menas att Swestr för en viss period inte bara är ett snitt av dagsnoteringar utan att även ränta på ränta beräknas för aktuell period.

Exempel på skillnad mellan Swestr och Stibor på löptiden 3 månader

Nedan är en förenklad illustration av hur försöksperioden med Swestr utvecklades jämfört med 3 M Stibor under en kortare period mellan 26 januari och halvårsskiftet 2021. Den bakåtblickande Swestr är i detta exempel inte ”compounded in arrears”, men det har inte någon avgörande betydelse i denna exemplifiering av hur stor skillnaden varit under en kortare period mellan den gamla och nya referensräntan. Lite förenklat kan man säga att under vintern fram till sista mars så var skillnaden mellan fyra och nio hundradelar av en procentenhet. Det bör också tilläggas att det under denna period var små eller nära obefintliga förväntningar på framtida förändring av Riksbankens styrränta.

Exempel på skillnad mellan Swestr och Stibor på löptiden 3 månader

Några reflektioner

Den information som Riksbanken publicerat innebär att Swestr kommer att fungera på liknande sätt som andra länders nya alternativa referensräntor genom att periodräntor kommer att ställas samman och publiceras utifrån faktiskt handlade priser på räntor och inte som idag framåtblickande. Swestr är till skillnad från Stibor enbart baserad på faktiska transaktioner.

I den konsultation som Riksbanken gjorde i våras, ställde sig Svenska Bankföreningen positiv till de föreslagna metoderna för att beräkna ett index och bakåtblickande periodräntor med vissa medskick när det gäller vilken terminologi som bör användas i syfte att göra dessa gemensamma med motsvarande begrepp som ISDA (International Swaps and Derivitives Association) använder sig av.

Hur kan övergången till Swestr tänkas ske?

Som vi pekat på tidigare är det upp till marknadens aktörer när en eventuell övergång sker från Stibor till att använda Swestr som referensränta. Det är troligt att mer professionella aktörer kommer att gå före övriga då dessa är mer känsliga för att agera där den bästa likviditeten finns i marknaden.

En gissning är att det är troligt att kortare löptider börjar att handlas först med Swestr som referens men man kan naturligtvis inte utesluta att det kommer mer generella rekommendationer och utspel från Stiborpanelens banker och samarbetsorgan såsom Svenska Bankföreningen.