close
Share with your friends

Efter ett omfattande arbete har EU i förra veckan antagit förslaget om förändringar av direktivet om hållbarhetsrapportering, även kallat Non-Financial Reporting Directive (NFRD), som nu byter namn till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).

Syftet med ändringarna av direktivet är att säkerställa att det finns jämförbar, tillräcklig och kvalitativ information angående bolags hållbarhetsarbete. I tillägg till detta är också syftet att sammankoppla den övergripande hållbarhetsrapporteringen till kommande krav enligt EU:s gröna giv, bland annat taxonomin och disclosureförordningen. EU har även presenterat den delegerade akten i den nya Taxonomin över hållbara affärsaktiviteter, där de tekniska kriterierna för de klimatrelaterade målen i taxonomin nu är fastställda.

Här är de främsta uppdateringarna av direktivet:

  • Fler bolag kommer att lyda under kravet för hållbarhetsrapportering inom EU – EU har beslutat att bredda tillämpningsområdet och kräver att fler bolag ska avlämna en hållbarhetsrapport. Tidigare behövde endast så kallade Public Interest Entities med fler än 500 anställda hållbarhetsrapportera, men nu ska samtliga stora bolag och samtliga noterade bolag inom EU omfattas. Detta förväntas dock inte få någon avsevärd påverkan på svenska bolag eftersom svensk lagstiftning täcker redan mindre bolag än EU:s tidigare direktiv. Det uppdaterade direktivet kan dock komma att påverka vilka bolag som även ska inkludera rapportering enligt taxonomin i sin hållbarhetsrapport.
  • Krav på tredjepartsgranskning – För att säkerställa att informationen som inkluderas i hållbarhetsrapporten uppfyller kraven och är tillförlitlig kommer hållbarhetsrapportering enligt EU-direktivet vara föremål för obligatorisk granskning av tredje part.
  • Gemensamma standarder – För att förbättra jämförbarheten mellan bolags hållbarhetsrapporter, ska bolag rapportera enligt EU:s standarder som ska vara gemensamma för samtliga europeiska bolag som omfattas av direktivet. Dessa standarder är ännu inte beslutade och utkast kommer att publiceras framöver.
     

Så vad händer nu?

Som nästa steg ska förslaget tas till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd för att komma fram till en slutlig lagtext baserat på kommissionens förslag, som i tur ska antas. Parallellt arbetar den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering (EFRAG) med att ta fram förslag till gemensamma standarder. Det uppdaterade direktivet träder i kraft räkenskapsåret 2023, så rapportering kommer först ske 2024. Utöver detta är det inte helt klart hur direktivet kommer att implementeras i svensk lagstiftning. För ytterligare information, läs mer under EU:s Q&A samt de tekniska kriterierna för taxonomin.

Kontakt

Kontakta oss för ytterligare vägledning i hur din organisation ska tolka de nya kraven!

Torbjörn Westman, Head of Assurance Services, KPMG Sverige, +46 70 825 68 54,

torbjorn.westman@kpmg.se