close
Share with your friends

Referensräntereformer och redovisning enligt IFRS – fas 2

Referensräntereformer och redovisning enligt IFRS

IASB har nu slutfört sitt arbete med att genomföra ändringar i IFRS för att hantera oönskade konsekvenser i redovisningen till följd av de pågående reformerna av referensräntor runt om i världen.

1000

Kontakt

Anders Torgander

Partner

KPMG i Sverige

E-post

Relaterat innehåll

Dekorbild

IASB har nu slutfört sitt arbete med att genomföra ändringar i IFRS för att hantera oönskade konsekvenser i redovisningen till följd av de pågående reformerna av referensräntor runt om i världen. Arbetet har utförts i två steg (fas 1 och 2) där fas1 hanterar konsekvenser under tiden som reformerna pågår och fas 2 konsekvenserna när en reform av en viss referensränta väl är genomförd. Förändringarna som avsåg fas 1 trädde ikraft den 1 januari 2020 och de senast publicerade förändringarna i fas 2 träder obligatoriskt ikraft den 1 januari 2021. Texten nedan handlar om ändringarna som avser fas 2.

Det pågår runt om i världen reformeringar av olika förekommande referensräntor. Dessa referensräntor refereras ofta till som ”IBOR” (inter bank offered rate) och fastställs separat för varje valuta. I Sverige rör det sig om Stibor (Stockholm inter-bank offered rate), i Euroland heter den Euribor, i Norge heter den Nibor etc.

I samband med att en reform av en referensränta i en viss valuta, t.ex. en övergång till en riskfri referensränta, kommer det att krävas förändringar i de avtal där kopplingar till referensräntor förekommer. Detta kan t.ex. handla om ut- och upplåning med kopplingar till en referensränta, ränteswappar eller andra avtal som innehåller ”rörlig ränta”. I samband med att ett företag gör ändringar i avtal med kopplingar till en referensränta uppkommer ett antal redovisningsfrågor som vid första anblicken kanske är helt uppenbara. Dessa uppkommer inte bara till följd av en ändring i avtal utan t.ex. till följd av att en klausul i ett befintligt avtal kräver att betalningsflödena i avtalet ska ske enligt den nya reformerade referensräntan. Effekterna i redovisningen som skulle ha uppstått om inte IASB genomfört förändringarna kan delas upp i två delar;

A. Om en förändring görs av de avtalsenliga kassaflödena som en konsekvens av reformen av en referensränta, så kommer detta att leda till en omedelbar resultateffekt eller till och med att den ursprungliga nu modifierade transaktionen ska bokas bort och en ny redovisas.
B. När referensräntor byts ut i avtal som är säkrade poster så kommer den tidigare säkrade risken inte längre att vara en säkrad risk utan att vara utbytt mot en ny. Detta kräver att den tidigare säkringsrelationen avbryts enligt de regler som finns för avbrutna kassaflödessäkringar eller säkring av verkligt värde och nya säkringsrelationer etableras. Detta skulle kunna få löpande effekter i form av ineffektivitet samt stora engångseffekter resultaträkningen.

Ändringarna som genomförts genom fas 2-ändringarna kan sammanfattas på följande sätt:

Förändring Vilken IFRS som ändras
  IFRS 9 IAS 39 IFRS 7 IFRS 4 IFRS 16
A. Modifieringar av avtalsvillkor x     x x
B. Lättnader i säkringsredovisning x x      
C. Upplysningskrav     x    

A. Modifieringar av avtalsvillkor

För att undvika engångseffekten av att diskontera nya kassaflöden enligt en ny referensränta med den ursprungliga effektivräntan som är baserad på den tidigare referensräntan, medger IFRS 9 nu att man istället gör en förändring av effektivräntan som används som diskonteringsränta vid redovisning till upplupet anskaffningsvärde.

Enligt en sådan tillämpning kommer det innebära att någon omvärderingseffekt inte uppkommer till följd av modifieringen av de avtalsenliga kassaflödena, utan effekten hanteras som vid andra förändringar i rörliga räntor dvs. genom en förändring av effektivräntan och inte av det redovisade värdet enligt principerna i IFRS 9B5.4.5. .

Det finns dock två förutsättningar för att använda denna förenkling (”practical expedient”) som genomförs genom IFRS 9.4.7 och som möjliggör en tillämpning av B5.4.5 just i övergången;

(i) Förändringen som genomförts är nödvändig som en direkt konsekvens av en referensräntereform. Detta innebär att om man t.ex. passar på att göra även andra förändringar i avtalet än de som är nödvändiga till följd av den nya referensräntan så gäller inte undantaget dessa förändringar.
(ii) Den nya basen för att bestämma de kontraktuella kassaflödena är ekonomiskt ekvivalenta med den tidigare basen (såsom den såg ut strax innan förändringen).

B. Lättnader i säkringsredovisning

Förändringar kommer att behöva göras av säkringsdokumentationen när en referensräntereform är genomförd för en specifik valuta. Exempel på förändringar som behöver göras är bland annat att säkrad risk kan behöva definieras på ett nytt sätt, hur säkringens effektivitet utvärderas etc. Normalt innebär en förändring av detta slag att tidigare säkringsrelation måste avbrytas enligt de särskilda regler som finns för avbrott av säkringsredovisning i IAS 39 och IFRS 9 och att en ny säkringsrelation etableras. Detta leder i sin tur till ett antal olika operationella utmaningar samt en högre nivå av redovisad ineffektivitet. Ändringarna i IFRS 9 och IAS 39 har till syfte att undvika sådana effekter.

Belopp redovisade i säkringsreserven
Belopp som tidigare redovisats i säkringsreserven omklassificeras till resultaträkningen i takt med att den nya referensräntan påverkar resultatet. Hade inte denna förändring genomförts så skulle hela säkringsreserven omedelbart omklassificeras till resultaträkningen i samband med kassaflödena enligt den tidigare referensräntan ersattes med villkor om kassaflöden i den nya referensräntan.

Separat identifierbar säkrad risk
Ett företag kan definiera en säkrad post i sin helhet eller bara vissa komponenter. En sådan riskkomponent kan antingen vara specificerad i avtalet (t.ex. genom ett angivande av 3 månader Stibor som räntebas) eller ospecificerad (t.ex. ett antagande att Stibor är en underliggande risk även i avtal med fast ränta i svenska kronor). Ett gemensamt krav vid tillämpning av säkringsredovisning enligt IAS 39 och IFRS 9 är att en sådan ospecificerad delkomponent av risk måste vara separat identifierbar för att kunna säkringsredovisas. För situationer när risken inte är specificerad i avtalet (t.ex. verkligt värde ränterisk i en emitterad obligation med fast ränta i svenska kronor) kan det komma uppstå en eftersläpning mellan införandet av den alternativa referensräntan och att den alternativa räntan kan anses kunna vara separat identifierbar i en säkrad post. Av denna anledning föreslås ett undantag från detta kriterium under en 24- månaders period under vilken den nya referensräntan antas kunna identifieras separat trots att den inte är kontraktuellt specificerad eller att det är tydligt att den slagit igenom i prissättningen på marknaden för instrumentet.

Grupper av säkrade poster
Säkringsredovisning är möjlig för en grupp av säkrade poster vid säkring av ränterisk i antingen kassaflödessäkring eller verkligt värde säkring. I praktiken kan ett problem uppstå när avtal börjar skrivas om eller på annat sätt få kassaflöden enligt en ny referensränta och detta inte sker samtidigt för alla avtal i den säkrade gruppen. Enligt förändringar i IAS 39 och IFRS 9 har förändringar gjorts så att en indelning av de säkrade posterna kan göras i undergrupper utifrån om avtalen förändrats med avseende på referensränta eller inte samt att reglerna för säkringsredovisning tillämpas utifrån denna uppdelning.

Retrospektiv test av effektivitet (gäller bara IAS 39)
Vid en övergång från en redovisning enligt lättnadsreglerna för fas 1 skulle säkringsrelationer kunna bli allt för ineffektiva för att uppfylla 80-125% kriterierna i IAS 39 i samband med övergången till redovisning enligt lättnaderna för fas 2. För den retrospektiva testen tillåts vid övergången till tillämpning av fas 2 lättnader att en ”omstart” görs av ackumulerad förändring i verkligt värde för säkringsinstrument och säkrad post så att dessa sätts till noll för att undvika denna problematik.

C. Nya upplysningar

Enligt genomförda förändringar i IFRS 7 ska upplysningar lämnas om;

(a) hur företaget hanterar övergången till nya referensräntor, status per rapporteringsdagen och den riskexponering som uppstår via finansiella instrument till följd av övergången,
(b) kvantitativ information separat om finansiella tillgångar och skulder som inte är derivat samt derivat som ännu inte övergått till alternativa referensräntor per rapporteringsdagen information ska lämnas separat för varje väsentlig referensränta, samt
(c) en beskrivning av eventuella förändringar i företagets strategi för riskhantering till följd av riskerna som beskrivits enligt (a) ovan.

D. Ikraftträdande och övergång

Ändringarna som träder ikraft den 1 januari 2021 ska tillämpas retroaktivt, men det finns inga krav på en korrigering av jämförelsetal. Tidigare tillämpning är tillåten. Ett företag måste tillämpa lättnadsreglerna förutom när det gäller möjligheten att göra en ”omstart” av förändringar i verkligt värde för effektivitetstest.


 

© 2021 KPMG AB, a Swedish Aktiebolag and a member firm of the KPMG global organization of independent member firms affiliated with KPMG International Limited, a private English company limited by guarantee. All rights reserved.

 

For more detail about the structure of the KPMG global organization please visit https://home.kpmg/governance.

Kontakta oss

 

Want to do business with KPMG?

 

loading image Offertförfrågan

Spara, organisera och dela

Spara det som intresserar dig, organisera ditt bibliotek och dela i ditt nätverk.

Sign up today