Tillhandahållande av datacentertjänster, mervärdesskatt

Tillhandahållande av datacentertjänster, mervärdesskatt

EU-domstolen har bedömt att vissa datacentertjänster varken utgör uthyrning av, eller tjänster med anknytning till, fastighet enligt mervärdesskattedirektivet.

1000

Prenumerera på TaxNews

Ta del av det senaste inom Tax & Legal! Anmäl dig här.

EU-domstolen har i mål C-215/19, A Oy, bedömt att vissa datacentertjänster varken utgör uthyrning av, eller tjänster med anknytning till, fastighet enligt mervärdesskattedirektivet 2006/112/EC (’direktivet’). EU-domstolens avgörande skiljer sig från svensk praxis och kan komma att få betydelse bl a för i vilket land datacentertjänster ska anses vara omsatta. 

EU-domstolens avgörande

I målet var det företaget A Oy som ställde apparatskåp (’serverrack’) till sina kunders förfogande, för installation av kundernas servrar. A Oy tillhandahöll även elektricitet samt olika tjänster för att säkerställa optimala förhållanden för användningen av servrarna. Den nationella domstolen hade redan bedömt att datacentertjänsten i sin helhet utgjorde ett enda tillhandahållande, där nyttjandet till själva serverracket var den huvudsakliga delen. Detta kom därför att utgöra en utgångpunkt för EU-domstolens bedömning, och bedömningen inriktas på vad tillgång till serverrack är för typ av tjänst.  

Enligt EU-domstolen föreföll det som att A Oy:s tjänst inte enbart innebar att de passivt ställde en yta eller plats till förfogande för kunderna, med möjlighet för dem att ta denna i besittning och utestänga andra från att nyttja platsen. De typiska kriterierna för en fastighetsupplåtelse föreföll enligt EU-domstolen därmed inte vara uppfyllda. 

EU-domstolen konstaterade vidare att de serverrack som var i fråga, inte kunde anses utgöra fastighet. Detta då byggnaden inte kunde anses ofullständig utan dem och eftersom serverracken kunde flyttas utan större åverkan, dvs de var inte varaktigt installerade i byggnaden. EU-domstolen fann därför att uthyrningen av serverracken inte kunde vara en fastighetsuthyrning. 

Slutligen bedömde EU-domstolen om datacentertjänsterna kunde anses ha anknytning till fastighet, så att platsen för tillhandahållandet därför skulle anses vara platsen där datacentret var beläget, i enlighet med art. 47 i direktivet. Domstolen ansåg att eftersom ingen specifik del av datacentret anvisats för kundernas exklusiva utnyttjande, och eftersom serverracken i sig inte utgjorde fastighet, så kunde datacentertjänsterna inte anses ha anknytning till fastighet. Huvudregeln i art. 44 var därför tillämplig, och platsen för tillhandahållandet av tjänsterna skulle vara där köparna var etablerade. 

KPMG:s kommentar

EU-domstolens avgörande skiljer dig från de bedömningar Högsta förvaltningsdomstolen (’HFD’) har gjort avseende uthyrning av serverrack i datahall. I HFD 2016 ref 75 (PDF 99 KB) och i RÅ 2008 not 48 bedömde HFD att tillgång till utrymme i ett skåp i en datorhall för att där förvara egen serverutrustning utgjorde från moms undantagen uthyrning av fastighet. 

Skillnaden beror av att EU-domstolen endast hade att pröva uthyrning av själva serverracket, medan HFD var fria att själva bedöma och klassificera datacentertjänsten och inte var låsta till att uthyrningen av själva serverracket var det huvudsakliga tillhandahållandet i tjänsten.  

Det hade varit att föredra om frågan om datacentertjänsten ska ses som ett eller flera tillhandahållanden också hade varit föremål för EU-domstolens prövning. Den frågan är av vikt eftersom leverans av el, som ofta utgör en stor del av innehållet i en datacentertjänst, momsmässigt är en leverans av vara som ska anses omsatt där elen förbrukas. Olika omsättningslandsregler kan således komma att aktualiseras för leveransen av elen och uthyrningen av serverracken, för det fall datacentertjänsten ska anses bestå av flera delar. Att datacentertjänster ska utgöra en enda tjänst, kan ifrågasättas om elen debiteras utifrån faktisk förbrukning. Detta särskilt mot bakgrund av HFD:s avgörande HFD 2019 ref 54 (PDF 254 KB), där domstolen fann att el som debiteras utifrån förbrukning, utgör det ett separat tillhandahållande. Hur detta mål står sig mot EU-domstolens dom återstår att se.     

Sammanfattningsvis ger EU-domstolens dom svar på hur tillgång till serverrack ska bedömas under de förutsättningar som gällde i målet. Baserat på våra erfarenheter från branschen är det sällan serverracken som sådant som efterfrågas utan en mängd tjänster avseende el, säkerhet, kapacitet etc. Frågor kring ett eller flera tillhandahållanden måste därför fortsatt bedömas som ett första steg för att kunna bestämma beskattningen.

Kontakta oss gärna om du har frågor eller funderingar om moms. 

 

Ellie Kvistrum
+46 70 865 76 64
ellie.kvistrum@kpmg.se
 

Kontakta oss

Spara, organisera och dela

Spara det som intresserar dig, organisera ditt bibliotek och dela i ditt nätverk.