close
Share with your friends

Referensräntereformer – fas 2

Referensräntereformer – fas 2

Runt om i världen pågår reformeringar av de olika förekommande referensräntor på marknaden.

1000

Kontakt

Relaterat innehåll

Ibor fas 2

Runt om i världen pågår reformeringar av olika förekommande referensräntor. Exempel på referensräntor är de som representerar interbankräntor, dvs. den ränta som en bank utan säkerhet skulle låna ut pengar till en annan bank i en viss valuta. Dessa referensräntor refereras ofta till som ”IBOR” (inter bank offered rate) och fastställs separat för varje valuta. I Sverige rör det sig om Stibor (Stockholm inter-bank offered rate), i Euroland heter den Euribor, i Norge heter den Nibor etc. Reformerna har föregåtts av ett antal skandaler där banker påstås ha manipulerat sin inrapportering av låneräntor som erbjuds till andra banker. Manipulationen har i sin tur möjliggjorts av att de räntor som rapporteras inte behöver representera faktiska transaktioner. Skandalerna har föranlett finansiella tillsynsmyndigheter över världen att kräva en förändring av de nuvarande processerna kring bestämningen av referensräntorna för att säkerställa mer relevanta och säkra räntor. Relevant och säker betyder i det här sammanhanget – räntor som faktiskt handlas på marknaden.

I Sverige leds arbetet av ett dotterbolag till Svenska Bankföreningen. För att Stibor skall bli godkänd som referensränta så behöver man också ha en alternativ (transaktionsbaserad) referensränta, en så kallad fall-back som skulle komma att användas i en situation där Stibor av en eller annan anledning inte längre anses fungera som referensränta. Riksbanken förväntas att föreslå en s.k. overnight-ränta som alternativ referensränta i Sverige och påbörja daglig publicering av densamma under senare delen av 2020. Med ”overnight” menas in eller utlåning mellan bankerna ”över natten”. Denna ränta skulle bygga på inrapporterade faktiska transaktioner mellan bankerna.

De just nämnda och beskrivna referensräntorna är vanligt förekommande i t.ex. derivatavtal, obligationer och företagslån som löper med ”rörlig” ränta. Konsekvensen av referensräntereformen för en viss valuta är en reformering av den befintliga referensräntan eller att en ny alternativ (transaktionsbaserad) referensränta introduceras. Det sistnämnda håller i praktiken på att ske både genom att banker överger Libor (främst USD, CHF och GBP) i sin prissättning av produkter som exempelvis UBS i Schweiz gör eller derivathandeln i UK som istället använder sin alternativa referensränta ”SONIA” sedan i början av Mars. Befintliga finansiella avtal som innehåller kopplingar till referensräntor såsom LIBOR kan komma att behöva uppdateras. Som en konsekvens av förändringar i befintliga finansiella instrument uppkommer en rad med frågeställningar när det gäller oönskade konsekvenser i redovisningen. Inte minst på området säkringsredovisning finns en del utmaningar som befintliga formuleringar i IAS 39 och IFRS 9 ger upphov till. Av denna anledning har IASB dels redan fattat beslut om förändringar i IFRS som avser den tidperiod under vilken arbetet med att reformera referensräntorna pågår (fas 1) och dels publicerat förslag på ändringar som avser perioden efter reformernas genomförande (fas 2). Förslagen skickades ut på remiss i april 2020 genom Exposure draft ED/2020/1. I avsnitten nedan redogörs sammanfattas huvuddragen i de föreslagna ändringarna.

Modifieringar av finansiella instrument

Om en modifiering görs av en finansiell tillgång eller skuld till följd av en referensräntereform, ska det först ske en prövning av om modifieringen är så pass betydande att den tidigare tillgången eller skulden ska bokas bort från balansräkningen och istället en ny tillgång eller skuld redovisas. Om ändringen inte bedöms vara så pass betydande, så fortsätter den ursprungliga tillgången eller skulden att redovisas i balansräkningen. För det sistnämnda fallet så kan ett företag enligt förslaget tillämpa bestämmelserna i IFRS 9B5.4.5 som en praktisk förenkling. Enligt en sådan tillämpning kommer det innebära att någon omvärderingseffekt inte uppkommer till följd av en modifiering utan effekten blir som andra förändringar i rörliga räntor dvs. genom en förändring av effektivräntan och inte av det redovisade värdet.

Säkringsredovisning

Förändringar kommer att behöva göras av säkringsdokumentationen när en referensräntereform är genomförd för en specifik valuta. Exempel på förändringar som behöver göras är bland annat att säkrad risk kan behöva definieras på ett nytt sätt, hur säkringens effektivitet utvärderas etc. Normalt innebär en förändring av detta slag att tidigare säkringsrelation måste avbrytas enligt de särskilda regler som finns för avbrott av säkringsredovisning i IAS 39 och IFRS 9 och att en ny säkringsrelation etableras. Detta leder i sin tur till ett antal olika operationella utmaningar samt en högre nivå av redovisad ineffektivitet. Enligt förslaget ska dessa effekter kunna undvikas.

Förslaget klargör vidare att om en referensräntereform ger upphov till förändringar i kassaflöden, ska beräkningen av det belopp som redovisas i säkringsreserven baseras på den nya referensräntan. Även vid värderingen av säkringsinstrumentet och säkrad post i en säkring av verkligt värde, ska värderingen baseras på den nya referensräntan och en eventuell skillnad som uppkommer vid värderingarna av säkringsinstrumentet och säkrad post ska redovisas i resultatet som en engångseffekt. Speciella regler föreslås för säkringsredovisning av grupper av säkrade poster om förändringar på grund av referensräntereformen görs av de säkrade posterna vid olika tidpunkter.

Ett företag kan definiera en säkrad post i sin helhet eller bara vissa komponenter. Ett gemensamt krav vid tillämpning av säkringsredovisning enligt IAS 39 och IFRS 9 är att en sådan delkomponent måste vara separat identifierbar för att kunna säkringsredovisas. I samband med en övergång till en alternativ referensränta kan det uppkomma en eftersläpning mellan införandet av den alternativa referensräntan och att den alternativa räntan kan anses kunna vara separat identifierbar i en säkrad post. Av denna anledning föreslås ett undantag från detta kriterium under en 24- månaders period.

Nya upplysningar

Föreslaget innehåller också nya upplysningskrav med syftet att göra det möjligt för investerare att förstå reformernas påverkan på företaget.

Nästa steg

Remisstiden för kommentarer på förslaget går ut den 25 maj 2020. Efter erhållna remissvar kommer IASB att ta kommentarerna under övervägande om huruvida de ska påverka de slutliga ändringarna eller inte. Vidare kommer IASB att diskutera vilka ändringar som i övrigt behöver göras i t.ex. IFRS 16 och IFRS 4.

© 2021 KPMG AB, a Swedish Aktiebolag and a member firm of the KPMG global organization of independent member firms affiliated with KPMG International Limited, a private English company limited by guarantee. All rights reserved.

 

For more detail about the structure of the KPMG global organization please visit https://home.kpmg/governance.

Kontakta oss

 

Want to do business with KPMG?

 

loading image Offertförfrågan