close
Share with your friends

Kontrollbalansräkning tar fasta på kapitalet

Kontrollbalansräkning upprättas när ett bolags kapital är slut och begreppet är för många förknippat med rädsla – rädsla för misslyckande, rädsla att bli personligt ansvarig. I dessa turbulenta tider är det fler bolag än vanligt som kan hamna i dessa lägen. Men som så ofta med rädsla och obehag så bottnar det delvis i brist på kunskap och erfarenhet. Det som är bra är att denna typ av rädsla går att hantera, eller som Marie Curie valde att uttrycka det: ”Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less.”  

I rollen som #Tillväxtrevisorn och arbetet med startups och tillväxtbolag så är kontrollbalansräkningar och hur man hanterar dem en stor del av min vardag. I uppstarts- och tillväxtfas är det inte ovanligt att bolag hamnar i en situation där mer än halva aktiekapitalet är förbrukat. I de här faserna är ju detta en av de verkligt centrala frågeställningarna– att få kapital och likviditet att räcka till. De flesta entreprenörer inom startups och tillväxtbolag har därför järnkoll på sin likviditet och begrepp som burn rate[1] och run way[2] är vanligt förekommande. Kort och gott, hur länge räcker pengarna? Det är ett koncept som de flesta kan relatera till, men kontrollbalansräkning tar fasta på kapitalet – dvs bolagets eget kapital i relation till aktiekapitalet – snarare än likviditet. (Här hittar du KPMG:s omfattande Q&A om kontrollbalansräkningar).

Det kan ibland råda viss förvirring kring hur man bör resonera kring skillnaden mellan likviditet och kapital. Kortfattat så kan man säga att eget kapital består av ackumulerade vinster samt kapitaltillskott (i form av aktieägartillskott och emissioner) med avdrag för utdelningar. Det rör således inte likviditet i det hänseendet och ett av skälen till att flera bolag inom startup och tillväxtsektorn väljer aktiveringsmodellen beror på att de vill förlänga tiden till dess att aktiekapitalet är förbrukat. Då blir sannolikt likviditeten ett problem långt innan kapitalet är förbrukat.

[1] Likviditet som ett bolag förbrukar, oftast månadsvis

[2] Med omnämnd burn rate – hur länge räcker likviditeten

Coronautbrottet och dess påverkan

Det som skiljer sig från normalläget är att det på grund av den rådande covid-19-krisen är långt fler bolag än de inom startup- och tillväxtsektorn som nu befinner sig i en situation där både likviditet och kapital minskar i en sällan skådad fart. Vilket i sin tur sätter press på entreprenörer, styrelser och företagsledningar att agera. För många av de företag som nu drabbas är kontrollbalansräkning långtifrån den vanliga vardagen och det skapar osäkerhet och i förlängningen rädsla.

Där vill jag dock trösta er med att det finns lika många lösningar som det finns utmaningar och problem där ute, så länge man vågar fråga och öka sin förståelse. Det första man som bolag behöver säkerställa är att det upprättas bokslut löpande, gärna månadsvis – för att överhuvudtaget förstå att man befinner sig i, eller närmar sig, kontrollbalansräkningsstadiet.

När man har konstaterat att bolaget närmar sig eller kanske redan befinner sig i det stadiet, då ska en kontrollbalansräkning genast upprättas. Och mitt tips här är att verkligen ta situationen på allvar och göra det omgående.

När man så upprättar en kontrollbalansräkning så ska man fundera kring huruvida de tillgångar och skulder som bolaget har i sin bokföring är värda mer eller mindre. I vissa fall har man ett tydligt marknadsvärde, men i den mån det baserar sig på äldre värderingar kopplat till bolag eller fastigheter är det ändå bra att ta kontakt med sin revisor eller oss på KPMG.

Behåll lugnet – läget är kanske inte så nattsvart som du tror

Jag har för egen del hjälpt till med ett tjugotal kontrollbalansräkningar de senaste fyra veckorna och det är få som har behövt kalla till den första kontrollstämman. Så det kanske enskilt viktigaste medskicket är att behålla lugnet och ta kontakt med experter för att se vad som är görbart. Det går oftast att komma vidare, och om så inte är fallet så finns hjälp att få med avseende på andra alternativ.

För att summera så berör Kontrollbalansräkningar när kapitalet är slut, vilket det går att läsa mer om i KPMG:s omfattande Q&A om kontrollbalansräkningar.

I vissa fall är det likviditeten som är slut och då behöver man se över andra alternativ, såsom rekonstruktion och konkurs, men inte heller här är det nattsvart. Det finns flera sätt för entreprenörer att gå stärkta även ur dessa situationer. Hör av er till mig eller mina kollegor ifall ni vill diskutera lösningsförslag – lösningarna är ofta lika många eller till och med fler än problemen.

Låt oss alla ta med oss Jack Canfields kloka ord om rädsla; ”Everything you want is on the other side of fear”, och se till att vi gör rätt saker, i rätt tid, tillsammans. Då tror jag att vi kan övervinna den rädsla och osäkerhet som många entreprenörer just nu upplever Jag är övertygad om att vi kommer att komma ut på andra sidan så länge vi hjälps åt.

Ta hand om er och våga fråga!  

 

Sven Cristea

Auktoriserad revisor

Ansvarig för KPMG:s tillväxtsektor

sven.cristea@kpmg.se