close
Share with your friends

Covid-19 medför stora utmaningar för många företag att säkra likviditet och konkurrenskraft. För att stötta bolagen har den svenska regeringen bland annat föreslagit en möjlighet för företag att införa korttidsarbete och möjlighet att ansöka om likviditetsförstärkning via skattekontot. Många länder inför liknande och andra stödåtgärder som blir högaktuella för företag med internationell närvaro. KPMG Tax & Legal ger löpande råd till kunder utifrån den nya situationen.

 

Här har vi sammanfattat några av de centrala frågorna som verksamheter behöver bevaka och planera kring:

Utländska statsstöd och likviditetsstärkande åtgärder

Många länder inför nu parallellt med Sverige olika stödåtgärder för att underlätta och bistå verksamheten för inhemska företag. Mycket händer på kort tid och det kan vara svårt att orientera sig i informationsflödet från olika länder. I de flesta länder finns det samtidigt befintliga lösningar att tillgå, som att i Sverige exempelvis ändra sin debitering av preliminärskatt. För att kunna fatta väl avvägda beslut för internationellt verksamma företag är det kritiskt att enkelt kunna navigera i alla stödåtgärder och lösningar som finns tillgängliga i olika länder. 

Likviditetsförstärkning via skattekontot

Regeringen har föreslagit nya regler för att möjliggöra likviditetsförstärkning via skattekontot. Via den nya regleringen kan företag efter ansökan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis. Anståndet omfattar tre månaders skatteinbetalningar och lämnas under längst 12 månader.

Regleringen träder i kraft den 7 april 2020, men kan tillämpas retroaktivt från den 1 januari 2020. Företag som redan har betalat in skatt och avgifter för tidigare redovisningsperioder kan alltså få skatten återbetald av Skatteverket. Vid beviljat anstånd utgår en anståndsavgift med 0,3 procent av meddelat anståndsbelopp per månad, tillsammans med vanlig kostnadsränta på skattekontot. Anstånd för en längre period kan därmed medföra inte oansenliga kostnader för företaget, vilka bör sättas i relation till kostnader för alternativ finansiering.

Korttidsarbete

Korttidspermittering är till för att rädda svenska jobb. Konstruktionen liknar den tidigare regleringen av korttidsarbete, men subventionsgraden ökas kraftigt. Arbetstagaren kan genom den nya regleringen få ut över 90 procent av lönen. Inkomststödet har dock ett inkomsttak på 44 000 kr per månad. Den nya regleringen träder i kraft den 7 april 2020 och tillämpas från den 16 mars 2020. Statens andel av kostnaden inom ramarna för ersättning höjs från en tredjedel till tre fjärdedelar av kostnaden.

Införandet av korttidsarbete förutsätter att arbetsgivare och arbetstagare är överens om att åtgärden är lämplig för att möta en tillfällig och allvarlig ekonomisk svårighet. Den tillfälligt förhöjda nivån av ersättning ska gälla under stödmånader som infaller under perioden 16 mars till och med 31 december 2020. Tillväxtverket har fått ansvaret för att handlägga och besluta om stöd vid korttidsarbete. Stödet skall lämnas i särskilda fall och efter en välmotiverad ansökan.

Här kan du läsa mer om det nya systemet för korttidspermittering:

Finansiering och kassaflöde

Kassaflöden kan komma att pressas både under och efter den pågående pandemin. Inte minst påverkas kassaflöden av de nya stödåtgärder som den svenska regeringen gjort tillgängliga, gällande likviditet vid skattekontot och korttidsarbete, och bilden blir än mer komplex vid en internationell utblick över de stödåtgärder och lösningar som finns tillgängliga i andra länder. Samtidigt är analysen central för företag som vill fatta rätt beslut om att stärka sin likviditet

Effekter på längre sikt

Händelser som covid-19 sätter många verksamheter på prov och leder till att tidigare fungerade affärsmodeller och strukturer utmanas och ifrågasätts. På längre sikt kan det innebära att organisationen i sin helhet behöver ses över vilket kan leda till behov av en permanent översyn av koncernens finansiering, eller ett behov av omstruktureringar, t ex flytt av produktionsverksamheter. Även på kortare sikt kan organisationen påverkas av tillfälliga flyttar av funktioner och tillgångar. 

Tull och globala varuflöden

Leverantörer i hårt drabbade områden kan få svårt att producera enligt ingångna avtal, vilket leder till brist på insatsvaror och material till tillverkningsindustrin. Företag försöker hitta alternativa produkter och/eller leverantörer, och importerande och exporterande företag behöver därför vara uppmärksamma på att uppdatera eventuella tulltillstånd. Därtill kan vi snart befinna oss i en situation där brist på insatsvaror och material leder till införandet av exporttullar och restriktioner.

Den 14 mars 2020 infördes nya regler avseende exportkontroll för skyddsutrustning, som handskar, skyddsdräkter och skyddsmasker. Det är därför extra viktigt att nu hålla sig uppdaterad gällande nya regler och tariffer. Via Kommerskollegium kan företag ansöka om tullbefrielser eller tullkvoter för varor som just nu är slutsålda i EU. Tillverkande företag bör vara uppmärksamma. Om det visar sig att ett företag inom EU ansöker om tullbefrielse eller tullkvot för samma, liknande eller en ersättningsvara som ditt företag tillverkar, har ert företag rätt att invända mot ansökan. Vi uppmanar därför företag att hålla sig uppdaterade via Kommerskollegium och Tullverkets hemsidor.  

Bolagsrättsliga frågor

Mot bakgrund av effekterna av coronaviruset uppkommer det många olika frågeställningar kopplande till aktiebolagslagen. Det kan vara frågor om hållande av bolagsstämmor, värdeöverföringsfrågor, kapitaltäckningsfrågor, styrelseansvar kopplat till aktiebolagslagen men även till solidariskt ansvar för skatter. Här kan du läsa mer om bland annat bolagsstämmor och utdelning.

KPMG bistår er i samtliga skatte- och legala frågor som uppkommer i samband med covid-19.

Löpande nyheter om skatter och legala frågor

Anmäl er gärna till våra Tax News för löpande uppdateringar på området.