Den 1 augusti 2017 trädde en ny lag om registrering av verklig huvudman i kraft. Lagen, som har sin grund i EU:s fjärde penningtvättsdirektiv, innehåller bestämmelser som syftar till att öka insynen i fråga om ägande i och kontroll av företag, föreningar och andra juridiska personer. Totalt berörs omkring 800 000 företag, föreningar och andra juridiska personer av den nya lagen.

En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person. En verklig huvudman är alltid en fysisk person.

Även den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem, såsom i bulvanförhållanden, kan vara en verklig huvudman.

En person kan ha kontroll på olika sätt, exempelvis genom att:

- ha mer än 25 procent av rösterna genom aktier, andelar eller medlemskap, 

- ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna eller motsvarande befattningshavare,

- utöva motsvarande kontroll genom avtal med ägare, medlem eller den juridiska personen själv, föreskrift i bolagsordningen, aktieägaravtal eller liknande.  

Om en person äger eller kontrollerar ett företag eller en förening tillsammans med närstående, ska deras kontroll räknas samman. Som närstående
räknas i detta sammanhang maka/make/sambo/ registrerad partner och föräldrar. Även deras barn och deras makar/sambo/registrerade partner räknas.    

Exempel - vem är verklig huvudman

Person X kontrollerar 15 procent av rösterna i ett aktiebolag. Person Xs dotters make kontrollerar också 15 procent av rösterna i detta aktiebolag. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman. I detta fall är båda verkliga huvudmän. Om aktiebolaget kommer fram till att endast en av dem har den yttersta kontrollen över aktiebolaget så är den personen ensam verklig huvudman. Det kan finnas fler verkliga huvudmän.

Som framgår av ovan berörs omkring 800 000 företag, föreningar och andra juridiska personer av skyldigheten att registrera verklig huvudman. Utöver att svenska juridiska personer omfattas av skyldigheten omfattas bl.a. även utländska juridiska personer som bedriver verksamhet i Sverige och som inte gjort motsvarande anmälan i ett annat EES-land i vilket det har hemvist.

Börsbolag, dödsbon, enskild näringsverksamhet och enkla bolag samt vissa andra organisationer omfattas inte av anmälningsplikten.  

Skyldigheten innebär att den juridiska personen ska utreda, fastställa, dokumentera och anmäla vem/vilka som är dess verkliga huvudman/huvudmän. Även i det fall det saknas en verklig huvudman eller det inte går att fastställa en verklig huvudman, ska detta anmälas.

Anmälan ska göras till Bolagsverket och kan göras från och med den 1 september. Senast den 1 februari 2018 ska anmälan vara gjord. Denna anmälningstid gäller dock endast för befintliga företag, föreningar och andra juridiska personer. För nya företag (som registreras från och med det datum då lagen började att gälla) ska anmälan ske inom fyra veckor.  

Om den juridiska personen får en ny verklig huvudman ska detta anmälas till Bolagsverket så snart den juridiska personen får kännedom om ändringen.

Till och med den 1 februari 2018 är det kostnadsfritt att göra en anmälan. Därefter kommer det att kosta 250 kronor att anmäla verklig huvudman.

Bolagsverket kan utdöma ett vite i det fall anmälan uteblir, är felaktig eller har
brister. 

De uppgifter som anmälts till Bolagsverket kommer att vara tillgängliga för var och en som vill ta del av dem. Registret kommer bl.a. att innehålla uppgifter om den eller de verkliga huvudmän och företagets/föreningens/den juridiska personens namn och organisationsnummer.   

Den juridiska personen ska därtill på begäran av en myndighet utan dröjsmål lämna ut dokumentation om dess verkliga huvudman/män. Det är därför viktigt att noga utreda, fastställa och dokumentera den juridiska personens verkliga huvudman/huvudmän.

Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer.

Se relaterad artikel om ämnet - "Krav på registrering av verkliga huvudmän" (publicerad 2017-08-31)