EU-domstolen har den 26 april 2017 meddelat dom i mål C-564/15, Tibor Farkas. I målet finns ett antal principiella och generella uttalanden om att medlemsstaterna vid tillämpning av nationella sanktionsregler (t ex skattetillägg) är skyldiga att iaktta unionsrätten och dess allmänna rättsprinciper (t ex proportionalitetsprincipen) i de fall sanktionen tas ut som en följd av att den skattskyldiga brutit mot bestämmelser som baseras på EU-rätten.
 

Mål C-564/15, Tibor Farkas

Bakgrunden till den nu aktuella domen från EU-domstolen var en begäran om förhandsavgörande från en ungersk domstol i ett pågående mervärdesskattemål. En av frågorna som ställdes till EU-domstolen avsåg huruvida ungerska sanktionsregler (som på många sätt liknar de svenska reglerna om skattetillägg) är förenliga med proportionalitetsprincipen.

Vad avser denna fråga uttalar EU-domstolen (p. 59 i domen) att så länge det inte har skett någon harmonisering av unionslagstiftningen i fråga om tillämpliga sanktioner för underlåtenhet att iaktta villkor som föreskrivs i ett regelverk som införts genom unionslagstiftningen, har medlemsstaterna befogenhet att välja de sanktioner som de finner lämpliga. De är dock skyldiga att vid utövandet av denna befogenhet iaktta unionsrätten och dess allmänna rättsprinciper, följaktligen också proportionalitetsprincipen.

Enligt EU-domstolen (p. 60 i domen) ska det vid en prövning huruvida en viss sanktion är förenlig med proportionalitetsprincipen tas hänsyn till bl.a. den aktuella överträdelsens art och svårighetsgrad samt till metoden för fastställandet av sanktionens belopp.

Vidare uttalar EU-domstolen (p. 61 i domen) att även om det ankommer på den hänskjutande domstolen att bedöma om sanktionens belopp inte går utöver vad som är nödvändigt så finns det anledning för EU-domstolen att peka på vissa omständigheter i det nationella målet som skulle kunna göra det möjligt för den nationella domstolen att avgöra om den sanktion som påförts i det enskilda fallet är förenlig med proportionalitetsprincipen.

EU-domstolen uttalar avslutningsvis i frågan att sanktionen i det aktuella fallet ”föreföll” vara oproportionerlig och att den EU-rättsliga proportionalitetsprincipen därför ”utgör hinder” för att tillämpa den nationella sanktionsbestämmelsen.

KPMG:s analys och kommentar

Den aktuella domen är intressant ur flera aspekter. Domstolens uttalanden om att medlemsstaterna är skyldiga att iaktta unionsrätten och dess allmänna principer när den beslutar om sanktioner (t ex skattetillägg) för överträdelser av nationella regler som baseras på EU-rätt är mycket intressanta. Dessa uttalanden bör även vara relevanta utanför mervärdesskatteområdet då det även på andra skatterättsliga områden finns bestämmelser som baseras på EU-rätt.

Ytterligare en intressant aspekt av EU-domstolens dom är att domstolen, trots att man uttryckligen anger att det ankommer på den nationella domstolen att slutligen avgöra frågan, i praktiken mer eller mindre avgör frågan åt den nationella domstolen (se p. 61 och 66 i domen). Att EU-domstolen uttryckligen går så långt in på den nationella domstolens behörighetsområde är enligt min mening relativt ovanligt.

Sammanfattningsvis är slutsatsen av domen att EU-rätten och dess allmänna rättsprinciper kan komma att få en mer direkt betydelse för tillämpning av våra svenska regler om skattetillägg i situationer där de bakomliggande skattefrågorna avser bestämmelser som baseras på EU-rätten. Det kan därför i högre utsträckning än vad som tidigare skett finnas goda skäl till att även föra en argumentation utifrån EU-rätten i mål och ärenden som innefattar påförande av skattetillägg i sådana situationer som nämns ovan.
 

Läs domen i sin helhet
EU-domstolens dom den 29 april 2017 Tibor Farkas mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Dél-alföldi Regionális Adó Főigazgatóság (C-564/15) 

Välkommen att kontakta oss för mer information.

Thomas Andersson
+46 70 930 07 78
thomas.andersson@kpmg.se