close
Share with your friends

Kortfattat innebär förslaget att tjänstebilen och personalbilen blir dyrare. Men vem kommer notan att landa på, arbetsgivaren eller de anställda? För att klargöra detta bör företag snarast se över sin nuvarande bilpolicy och bilens kostnader, så att det blir tydligt för alla vad de nya reglerna innebär.

Vad kan den nya kostnaden för tjänstebilen bli?

De nya reglerna, som föreslås börja gälla den 1 juli 2021, avser alla registrerade bilar från den 1 juli 2021. Uttagna bilar fram till den 30 juni 2021 påverkas inte av förslaget.

I den nya beräkningen ändras det ränterelaterade och prisrelaterade beloppet för att mer träffa vad som är marknadsvärdet i dag, då kostnadsneutralitet ska finnas mellan lön och förmån även vid denna schablonberäkning.

Det föreslagna bilförmånsvärdet beräknas till summan av:

  • 29 % av ett prisbelopp
  • Ränterelaterat belopp. Bilens nybilspris multiplicerat med 70 % av statslåneräntan och en (0,01) procentenhet
  • Prisrelaterat belopp. 13 % av nybilspriset
  • Bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen
  • Det extra lyxbilstillägget försvinner (det prisrelaterade beloppet är 13 % av nybilspriset)

För en bil med ett nybilspris på till exempel 350 000 kronor ökar förmånsvärdet med 34 % från cirka 51 500 kronor till 68 900 kronor per år. Vid 52 % i marginalskatt ökar förarens skattekostnad med cirka 9 000 kronor per år.

Varför blir det dyrare?

När förmånsvärdet blir högre som konsekvens av de föreslagna nya reglerna kommer även bruttolöneavdraget vid kostnadsneutralitet för arbetsgivaren att höjas, vilket medför en ökad kostnad för de anställda.

När förmånsvärdet (för tjänstebilar och/eller förmånsbilar) höjs ökar även företagens arbetsgivaravgifter. Om det är arbetsgivaren eller den anställde som får ta kostnaden beror på vilken bilpolicy företaget beslutar om. Men i fallet med personalbilar, som ska vara kostnadsneutrala för företaget, landar notan på oftast på förarna – det vill säga de anställda. 

Detta bör företag göra nu:

Alla företag och organisationer som i dag har tjänstebilar eller personalbilar, och planerar att fortsätta tillhandahålla dessa för sina anställda, bör utvärdera konsekvenserna av förslaget för både förare och företaget.

De flesta bilpolicys utgår till exempel vid val av bil från prisbasbelopp. Genom elektrifieringen (ladd hybrid, el) av tjänstebilarna kommer sannolikt denna modell förändras mot en totalkostnadsberäkning (TCO).

Ett beslut om förslaget väntas under våren. 

Vanligaste misstagen kring förmåner och representation

  • Vanliga felhanteringar är exempelvis representation där det inte finns något omedelbart samband mellan kostnaden och verksamheten, vilket i sin tur innebär att avdrag inte kan göras för kostnaderna.
  • Vad gäller konferensresor (med anställda eller med kunder) är konferenstiden per dag ofta inte tillräcklig, och/eller nöjesinslagen för stora, vilket kan medföra att resan ses mer som en nöjesresa än en arbetsresa. Deltagarna (de anställda eller kunder) riskerar då att förmånsbeskattas för resans marknadsvärde.
  • Ofta är också dokumentationen bristfällig – information om vilka som deltagit och/eller syftet saknas – vilket innebär att det inte går att se om kostnaden är kopplad till verksamheten eller om förmånsbeskattning snarare kan vara aktuell för deltagarna.
  • Ett annat vanligt fel är att arbetsgivare inte förmånsbeskattar för hälsoundersökningar som efter den 1 juli 2018 normalt är skattepliktiga (en hälsoundersökning där det allmänna hälsotillståndet utreds är numer skattepliktigt). 

Så undviker du som företagare misstagen:

  • Se till att ha uppdaterade och korrekta policys på plats för att få ett enhetligt arbetssätt kring frågor som rör förmåner, representation och resor.
  • De som fattar beslut och hanterar dessa frågor bör också vara uppdaterade på aktuella regler och hur dessa ska hanteras. 

Risker med felhantering av förmåner:

  • En felhantering kan leda till ökade kostnader i form av tillkommande skatter och skattetillägg efter nedslag av Skatteverket. Revision av Skatteverket kan göras sex år tillbaka i tiden, under 2021 är 1 januari 2015 och framåt öppet för revision.
  • Utöver det kan en felhantering även leda till negativ publicitet i media, vilket i sin tur kan innebära en anseenderisk och förstört varumärke, och det kan bli oerhört kostsamt.