Slutförhandlingarna om CSRD i mål

UPPDATERAD 2022-06-23

I veckan enades Europaparlamentet och Rådet om en provisorisk politisk överenskommelse för CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), efter en utdragen förhandlingsprocess.

CSRD ska bidra med att möjliggöra övergången till en mer hållbar ekonomi genom att ersätta det nuvarande direktivet för icke-finansiell information, NFRD (Non-Financial Reporting Directive), med mer omfattande och tydligare krav på hållbarhetsupplysningar utifrån ESG.

I överenskommelsen har man enats om en stegvis implementering utifrån storlek på bolag:

  • 1 januari 2024 för bolag som redan lyder under NFRD;
  • 1 januari 2025 för bolag som i nuläget inte lyder under NFRD men kommer lyda under de uppdaterade kraven för stora bolag under CSRD;
  • 1 januari 2026 för listade SME:s*, mindre och icke-komplexa kreditinstitut och ”captive” försäkringsbolag.

Hållbarhetsupplysningar kommer också behöva lämnas av icke-europeiska bolag som har en omsättning på över EUR 150 miljoner i EU och med minst ett dotterbolag eller filial i EU.

*Undantag kommer vara möjligt för SME:s under en övergångsperiod, som gör att de kan bli undantagna från direktivet till 2028.

Har du frågor om hållbarhet? Hör av dig till någon av våra experter:

                                                                                                                                                                                                                    

Hur hänger alla utkast på hållbarhetsstandarder samman?

UPPDATERAD 2022-06-15

Utvecklingen av hållbarhetsrapportering går snabbt och flera nya förslag på ökad rapportering ligger ute på remiss just nu från ISSB (International Sustainability Standards Board), EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och SEC (United States Securities and Exchange Commission). Även om förslagen skiljer sig åt finns det likheter, till exempel har alla utkast tagit input från TCFD:s rekommendationer. För att hjälpa bolag förstå hur förslagen skiljer sig åt och vilka som omfattas har KPMG tagit fram en rapport med 10 nyckelfrågor i syfte att illustrera just detta.

Inledningsvis fokuserar ISSB:s och SEC:s förslag i första hand på investerarperspektivet i tillämpningen av standarderna där enbart upplysningskrav på klimat släppts hittills. Detta medför ett snävare intressentperspektiv såväl som omfång av ämnen jämfört med utkasten på ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som EFRAG:s tagit fram. Utkasten på ESRS vilar på principen om dubbel väsentlighet och syftar till att inkludera rapportering på betydande påverkan för en bredare mängd av intressenter med olika målsättningar utifrån både ett inifrån-ut och ett utifrån-in perspektiv.

De ambitiösa förslag som lagts fram av ISSB, EFRAG och SEC kommer att få en väsentlig påverkan på bolags hållbarhetsrapportering. Vi rekommenderar därför bolag att förbereda sig i tid och skicka in feedback på förslagen.

Läs rapporten i sin helhet här:

                                                                                                                                                                                                                    

Överenskommelse i EU: Nytt direktiv för mer jämställda styrelser i börsbolag

UPPDATERAD 2022-06-09

I veckan nådde Europaparlamentet och Rådet en preliminär politisk överenskommelse om ett nytt EU-direktiv för mer jämställda styrelser i företag listade på europeiska börser.

Vad handlar det om?

Direktivet är en del i EU:s strategiarbete att nå ett jämställt Europa 2025 och syftar till att skapa en jämnare representation av kvinnor och män i bolagsstyrelser. Huvudpunkter i förslaget:

  • Bolag ska sikta på att 40 % av de icke verkställande styrelsemedlemmarna ska vara av styrelsens underrepresenterade kön, och om medlemsländer väljer att tillämpa de nya reglerna för både icke verkställande och verkställande gäller att 33 % ska vara av underrepresenterat kön.
  • Tydliga och transparenta rutiner vid tillsättning av styrelsemedlemmar. Medlemsländer ska implementera sanktioner för bolag som inte uppfyller direktivet.
  • Direktivet omfattar börsbolag med fler än 250 anställda.

Vad behöver bolag göra?

I dag ligger snittet för större börsnoterade bolag i EU på 30 %  och i Sverige på 35 %,  där kvinnor är det underrepresenterade könet. I praktiken innebär detta att fler kvinnor behöver vara representerade i börsbolags styrelser både i EU och Sverige. 

Bolag behöver också säkerställa att tillsättning av nya styrelsemedlemmar sker baserat på meriter, samt kunna visa på vilka grunder urval sker. 

Nästa steg

Den politiska överenskommelsen är nu föremål för formellt godkännande och efter att det formella antagningsförfarandet är genomfört har medlemsländerna två år på sig att instifta hur målen ska nås och implementera dem i nationell lagstiftning. I förslaget ska EU-medlemmarna ha uppnått målet senast vid halvårsskiftet 2026.

Har du frågor om hållbarhet? Hör av dig till någon av våra experter:

Överenskommelse i EU: Nytt direktiv för mer jämställda styrelser i börsbolag

                                                                                                                                                                                                                    

Stockholm +50 och Världsmiljödagen 2022

UPPDATERAD 2022-06-02

I dag och i morgon arrangerar Stockholm FN:s miljökonferens Stockholm +50. Det är femtio år efter att FN:s första internationella miljömöte ägde rum i just Stockholm, i juni 1972.

Temat för konferensen 2022 är ”A healthy planet for all – our responsiblity, our opportunity”, vilket belyser alla länders gemensamma ansvar för de globala utmaningarna. Förhoppningen är att 50-årsjubiléet ska kunna bidra till ökade åtaganden inom Agenda 2030 och genom detta utgöra en plattform för förändring och konkreta åtgärder framåt utifrån tre ledarskapsdialoger.

Stockholm +50 och Världsmiljödagen 2022 syftar till att gemensamt lyfta vad som är aktuellt på hållbarhetsagendan just nu och hur vi med samlad kraft kan öka omställningen mot gröna samhällen. Aktuellt i samband med konferensen är att uppmuntra till en miljö i balans, fler arbetstillfällen och en hållbar återhämtning efter covid 19-pandemin.

Kommentar från KPMG:

  • Klimatutmaningen handlar i dag inte om att övertyga varför förändring är viktigt eller krävs, utan om hur företag behöver arbeta och utvecklas för att nå sina hållbarhetsmål. Detaljerade och trovärdiga planer behöver sättas för att vi i detta årtionde av handlingar ska nå de globala målen till 2030.

 

Datum att hålla koll på:

30 maj – 5 juni 2022: Internationell klimat- och miljövecka i Stockholm

2-3 juni 2022: FN:s miljökonferens Stockholm +50

5 juni 2022: Världsmiljödagen 2022

Har du frågor om hållbarhet? Hör av dig till någon av våra experter:

                                                                                                                                                                                                                    

Första utkasten på hållbarhetsstandarder under CSRD publicerade

UPPDATERAD 2022-05-17

Vad är ESRS?

En första uppsättning med 13 utkast på European Sustainability Reporting Standards (ESRS) har publicerats av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG), som har fått i uppdrag av EU-kommissionen att utveckla standarder för hållbarhetsrapportering. Utkasten som har tagits fram med stöd från bland annat GRI är nu ute på remiss till den 8 augusti 2022.

Om CSRD antas, enligt nuvarande förslag, planeras första uppsättningen av ESRS antas den 31 oktober 2022. En andra uppsättning, som inkluderar sektorspecifika standarder, antas den 31 oktober 2023.

Vilka bolag omfattas?

I skrivande stund pågår diskussioner om när företag ska börja rapportera, där det senaste förslaget som diskuteras är en stegvis implementering som skulle innebära att företag som omfattas av NFRD behöver rapportera i ett första steg och stora företag som inte omfattas av NFRD i ett andra steg. Stora företag definieras som företag vilka uppfyller två av dessa tre kriterier:

  • över 250 anställda;
  • över €40 miljoner i nettoomsättning; och
  • över €20 miljoner i totala tillgångar. 

Vad föreslås i de publicerade utkasten på ESRS?

Enligt förslagen ska företag lämna hållbarhetsupplysningar i förvaltningsberättelsen innehållande icke sektorspecifika, sektorspecifika (utkast ej publicerat än) och företagsspecifika upplysningar. De 13 hittills publicerade utkasten innehåller:

  • en standard med generella principer för hållbarhetsrapportering (ESRS 1);
  • en med övergripande upplysningskrav (ESRS 2); och
  • specifika upplysningar utifrån 11 ämnesspecifika områden kategoriserat under frågor rörande miljö, sociala förhållanden och styrning (ESRS E1-E4, S1-S4 och G1-G2).

Utkasten på ESRS innehåller även upplysningskrav kopplade till bland annat strategi och affärsmodell, styrning och organisation, samt påverkan, risker och möjligheter. Företag kommer också enligt utkasten behöva tänka på hela värdekedjan (både uppström och nedström), tidshorisonter (kort, mellan och lång sikt) och konceptet dubbel väsentlighet, vilket innebär beaktande av påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet.   

EFRAG har även publicerat jämförelser mot ISSB:s publicerade utkast och TCFD:s rekommendationer samt hur ESRS förhåller sig till SFDR:s Principlal Adverse Impact. 

Vad innebär det här för dig?

Även om datum för implementering i dagsläget inte är fastställt bör företag börja tänka på hur standarderna påverkar processer och system för intern kontroll för att säkerställa samma kvalité på hållbarhetsinformation som finansiell information – och vara redo för att bli granskade (översiktligt initialt). 

Har du frågor? Hör av dig till någon av våra experter:

Första utkasten på hållbarhetsstandarder under CSRD publicerade

                                                                                                                                                                                                                    

De två första utkasten från ISSB har släppts

PUBLICERAD 2022-04-26

International Sustainability Standards Board (ISSB) har nyligen släppt de två första utkasten på IFRS Sustainability Disclosure Standards som innehåller standarder för generella upplysningar av hållbarhetsrelaterad finansiell information och klimatrelaterade upplysningar.

Utkasten har innehåll från flera källor, inklusive Taskforce on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD) och Sustainability Accounting Standards Board (SASB).

KPMG har tagit fram en guide som hjälper dig att navigera kring dessa två utkast; de viktigaste effekterna och hur företag kan tillämpa standarderna, samt koppling till nuvarande standarder. 

Dessa utkast är ute på remiss fram till den 29 juli 2022. Även om det inte specificeras när de kan träda i kraft har ISSB sagt att man har som mål att släppa de slutliga standarderna innan slutet av 2022. Det är därför viktigt att företag förbereder sig på att de kan komma att implementeras snabbt.  

Har du frågor? Hör av dig till någon av våra experter:

ISSB har släppt utkast på två IFRS Sustainability Disclosure Standards

                                                                                                                                                                                                                    

Gå över från GRI till CSRD – tänk så här

PUBLICERAD 2022-04-11

Har du funderingar kring vilka ramverk och direktiv som är aktuella inom hållbarhetsområdet just nu? Här kan du ta del av ett webinar från Nätverket för Hållbart Näringsliv som går igenom hur olika ramverk hänger ihop och vad de innebär. Vår hållbarhetsexpert Marie Baumgarts deltar och berättar specifikt om övergången från GRI till CSRD. 

Hör av dig med dina frågor om hållbarhet:

                                                                                                                                                                                                                    

Nya ISSB (International Sustainability Standards Board)

PUBLICERAD 2022-02-07

Syftet med nyinrättade International Sustainability Standards Board (ISSB) är att utveckla standarder inom hållbarhet som fokuserar på att skapa värde för företag.

IFRS Foundation vill göra hållbarhetsrapportering lika viktigt som finansiell rapportering genom att inrätta ett systerorgan (ISSB) till International Accounting Standards Board (IASB® Board). Målet är att skapa en globalt konsekvent, jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsrapportering. Det nya tillvägagångssättet kommer att tillåta nationella och regionala standarder som bygger på den globala grunden.

Stiftelsen har uppmanats att agera brådskande. Företag måste därför vara uppmärksamma på lokala svar på standarder som utfärdas av ISSB, och förbereda sig på att de kan komma att implementeras snabbt.

Denna vattendelare är lika ambitiös som IFRS-standarderna som skapades för 20 år sedan. Den här gången har stiftelsen fördelen av att kunna bygga vidare på insikterna från CDSB, IIRC, IOSCO, SASB, TCFD och WEF. Globalt konsekventa och transparenta standarder för hållbarhetsinformation, som fokuserar på långsiktigt värdeskapande, kommer att stärka våra kapitalmarknader genom att hjälpa investerare att fatta bättre beslut. Förhoppningen är nu att jurisdiktioner världen över ställer sig bakom det nya ISSB.

Marie Baumgarts
Partner och hållbarhetsexpert
KPMG Sverige

Har du frågor om ISSB eller hållbarhetsrapportering? Hör av dig till någon av våra experter:

Nya ISSB (International Sustainability Standards Board)

                                                                                                                                                                                                                    

Har du koll på taxonomin? Detta händer 2022

PUBLICERAD 2021-12-20

2021 har varit ett år i taxonomins tecken där mycket har hänt – på beslutsnivå men även för företag som under året jobbat med sitt taxonomiarbete. Den 8 december i år godkände EU:s medlemsländer formellt den delegerade akten om klimat som antogs av kommissionen den 4 juni 2021. Detta innebär att EU:s gröna taxonomi nu är i full gång och tillämplig från den 1 januari 2022 för räkenskapsåret 2021. I sann årslutsanda tänkte vi därför göra en kort sammanfattning vad som hänt under året och vad vi har att vänta.

April 2021

Taxonomin antogs redan under 2020, men det är under 2021 som arbetet med taxonomins innehåll tar fart. I april släpps den första delegerade akten: ”EU Taxonomy Climate Delegated Act”. Akten var en omarbetning av utkastet som släpptes i december 2020 och innehöll ett första set granskningskriterier för två av de sex klimatrelaterade målen (Climate Change Mitigation och Climate Change Adaptation). De företag som omfattas av taxonomin är i nuläget EU PIE med fler än 500 anställda.

Samtidigt framförs ett förslag på en utökning av tidigare Non-financial Reporting Directive (NFRD) som nu blir Corporate Sustianability Reporting Directive (CSRD). Om direktivet röstas igenom kommer bland annat fler bolag falla in under rapporteringskravet inom EU.

Juni 2021

För att lättare kunna visualisera taxonomin och vad den innefattar lanserar EU sin ”EU Taxonomy Compass”. Kompassen består av de tekniska kriterierna för de två första klimatrelaterade målen sorterade på sektorer och aktiviteter. Samma månad når den delegerade akten nästa beslutsnivå i EU (granskning av medlagstiftare). 

Juli 2021

Den hektiska sommaren för taxonomin fortsätter och i juli publiceras ett förslag till en kompletterande delegerande akt till ”Article 8” i taxonomin. I den hittar vi bland annat metodologin, men även hur taxonomin ska redovisas för 2021. (Läs mer lite längre ner i bloggen: Tre steg för att komma igång med EU:s taxonomi).

December 2021

Slutspurten är här. Den delegerade akten för de två första klimatmålen klubbas igenom formellt och ska tillämpas från den 1 januari 2022 för räkenskapsåret 2021. EU-kommissionen släpper även tre dokument vars syfte är att vägleda bolag i taxonomin; en FAQ för eligibility i Article 8, överväganden för frivillig rapportering och en mappning av NACE-koder mot andra klassificeringssystem.

Nu är taxonomin igång.

Vad händer 2022?

Under 2022 kommer de resterande delegerade akterna att släppas för de kvarstående fyra klimatmålen. För de företag som tidigare redovisat ”eligibility” kommer nu även ”alignment” att redovisas. Vilket innebär att de ekonomiska aktiviteter som har kartlagts som ”eligible” under 2021 behöver uppnå fyra kriterier; ha ett signifikant bidrag till minst ett av de sex klimatmålen, inte orsaka signifikant skada på något annat klimatmål, möta minimum ”safeguards” samt möta de tekniska screeningkriterierna. Även förslaget om CSRD fortsätter att bearbetas på EU-nivå med förväntad tillämpning för rapporteringsåret 2023.

Några avslutande ord

”Det har varit ett händelserikt år för hållbarhetsrapportering där taxonomin haft en stor roll. Samtidigt som mycket händer på beslutsnivå ser vi att det blir viktigare för företag att ligga i framkant i sin hållbarhetsrapportering för att hänga med i omställningen till en grön ekonomi”, säger Torbjörn Westman, partner och chef för hållbarhetstjänster på KPMG. ”Fortsatt bör vi se på taxonomiförordningen som ett levande dokument som kommer att förändras och utvecklas med tiden – framförallt de kommande åren”. 

Taxonomin: Detta har hänt – vad händer 2022?

                                                                                                                                                                                                                    

Omfattande uppdatering från GRI

PUBLICERAD 2021-10-26

Ramverket från Global Reporting Initiative, eller GRI, är ett av världens mest använda för hållbarhetsrapportering. Den 5 oktober publicerade GRI en uppdatering av ramverket som bedöms vara den största förändringen sedan lanseringen 2016.

Vad är nytt?

Uppdateringen innebär en större omstrukturering av GRI:s universella standarder, dessutom lanseras sektorspecifika standards. Hittills har en sådan lanserats för olje- och gasindustrin, men fler är under utveckling. Kol- respektive jord- och fiskeindustrin är näst på tur.

Hur påverkas bolag?

Utöver dessa förändringar kommer bolag och organisationer att behöva redovisa hur de applicerar due diligence för att hantera hållbarhetsfrågor. Det ställs även krav på ett större fokus på rapportering kring mänskliga rättigheter (genom implementering av aspekter från ramverk från bland annat FN, OECD och ICGN).

Enligt GRI kommer uppdateringen innebära en mer konsekvent och jämförbar hållbarhetsrapportering, den ska också göra det enklare för bolag att efterleva regulatoriska rapporteringskrav (till exempel kommande krav inom CSRD och IFRS).

När börjar detta gälla?

Den nya uppdateringen träder i kraft den 1 januari 2023, alla redovisningar som publiceras efter detta ska följa den nya standarden. Men GRI uppmanar bolag att börja redan nu.

Vill du veta mer om GRI och vad uppdateringen kommer att innebära för just ditt bolag?

Läs mer eller kontakta någon av våra hållbarhetsexperter.

Omfattande uppdatering från GRI

                                                                                                                                                                                                                    

Tre steg för att komma igång med EU:s taxonomi

PUBLICERAD 2021-09-28

Hösten är här och rapporteringssäsongen närmar sig med stormsteg. 

För att få en snabb överblick av rapporteringsdjungeln kan du här ta del av tips, guider och sammanfattningar av de senaste nyheterna och viktigaste delarna. Låt oss börja med det som alla pratar om: Taxonomin! 

Vad händer nu?

Den första hållpunkten vi har framför oss i EU:s taxonomi* är den 1 januari 2022, där företag som omfattas av taxonomin ska redovisa ”eligibility”. Med andra ord, hur företagets aktiviteter relaterar till de tekniska screeningkriterierna i de två första miljömålen climate change mitigation och climate change adaptation för räkenskapsåret 2021. Nästa hållpunkt är den 1 januari 2023 där företag utöver ”eligibility” ska redovisa ”alignment” till de tekniska screeningskriterierna. 

Så, var ska företag börja? 

Här är tre steg för att komma igång:

  1. Identification
    Det första steget, och kanske det viktigaste, är att identifiera företagets aktiviteter som bidrar till minst ett av sex miljömål i taxonomin och kategoriseras baserat på NACE-koder. Detta ger möjlighet att sortera vilka aktiviteter som kommer att omfattas av taxonomin, vilka som behöver bevakas för potentiell framtida påverkan och vilka som kan exkluderas tidigt i processen. Ett bra grundarbete är A och O!

  2.  Screening 
    Därefter består nästa steg av att inhämta relevant data för var och en av de identifierade aktiviteterna. Med hjälp av exempelvis energi- och miljödata kan en kartläggning göras där både överblick och detaljnivå införskaffas per aktivitet och för att sedan värderas mot fastställda tröskelvärden i de tekniska screeningkriterierna (TSC). 

  3. Do No Significant Harm
    Vad händer sen med aktiviteterna? Jo, de aktiviteter som identifierades och värderades mot tröskelvärden i steg ett och två ska nu utvärderas mot Do No Significant Harm (DNSH)-kriterier. En aktivitet som möter de tekniska screeningkriterierna under det specifika miljömålet den identifierats under får inte orsaka väsentlig skada, på någon av de andra fem miljömålen.

Taxonomin är ett helt nytt sätt att rapportera för alla företag och det tvingar många att höja blicken. Vi närmar oss taxonomins första år. Ett år där vi lägger grunden för våra taxonomihus, så att vi nästa år kan bygga på med ”alignment”. Tänk på att det som redovisas år ett för ”eligibility” kommer inkluderas år två i ”alignment” så försök jobba med de två parallellt.

För att avsluta denna lilla guide till taxonomin vill vi understryka vikten av att tänka långsiktigt och grundligt. Detta är första året för alla företag som omfattas av taxonomin och på samma sätt som vi alla möter samma utmaning finns en stor potential till utveckling. Detta är en fantastisk möjlighet att driva företagets aktiviteter i fronten för hållbara finanser och transparens inom hållbarhet. 

*I juli 2020 trädde EU:s taxonomi i kraft, med syftet att införa ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar. Från den 1 januari 2022 omfattas stora PIE med fler än 500 anställda av taxonomin, men regeringen har nu lämnat över en proposition som skulle innefatta alla företag som möter minst två av följande kriterium: 250+ anställda, £40M omsättning och £20M tillgångar. 

Tre steg för att komma igång med EU:s taxonomi

                                                                                                                                                                                                                    

Europa bäst i världen på att rapportera om sitt hållbarhetsarbete

PUBLICERAD 2021-08-17

KPMG har tillsammans med bland andra MIT Center för Transport och Logistik släppt en andra rapport av Supply Chain Sustainability 2021 som tar tempen på 2 400 chefer globalt med stort fokus på industrisektorn. Rapporten belyser hur covid-19 har påverkat företagens engagemang i Supply Chain Sustainability (SCS), vilka bolag som har SCS högt upp på agendan, samt hur utsikterna ser ut framåt.

Studien visar att pandemin inte satte engagemanget för SCS på vänt utan att det istället har ökat eller fortsatt som tidigare. Studien pekar på att Europa är bäst i världen på att rapportera sitt hållbarhetsarbete, detta till viss del på grund av krav från EU. Se vilka regioner som har behövt växla upp och känt mest press att öka engagemanget i SCS här.

Supply Chain Sustainability 2021

                                                                                                                                                                                                                    

Ny lagstiftning: Företag ska ta ansvar för mänskliga rättigheter

PUBLICERAD 2021-06-09

EU är på gång att lägga fram ett förslag om företagsansvar för mänskliga rättigheter. I mars röstade en majoritet av EU-parlamentet ja till förslaget på lagkrav för företags respekt för mänskliga rättigheter och miljö (due diligence) och ansvarsutkrävande. I juni kommer EU-kommissionen att lägga fram ett konkret lagförslag.

Lagförslaget syftar till att införa krav på att företag ska genomföra due diligence-processer för att förhindra och hantera risker och pågående negativ påverkan kopplad till mänskliga rättigheter och miljö. Detta ska gälla både inom den egna verksamheten och i företagets värdekedjor. Dessutom måste företag möjliggöra tillgång till juridisk prövning och gottgörelse i de fall där negativ påverkan har uppstått.

Det är fortfarande oklart om det nya regelverket kommer att bli en förordningstext där lagkraven börjar gälla direkt eller ett direktiv där medlemsländerna själva får implementera lagstiftningen. Lagen kommer preliminärt att gälla för företag som verkar på EU:s inre marknad, inklusive företag med huvudkontor utanför EU.

Har du frågor? Välkommen att kontakta oss!

                                                                                                                                                                                                                    

EU:s taxonomi – en snabbguide med viktiga datum för företag

PUBLICERAD 2021-06-01

Taxonomin är en viktig del av EU-kommissionens handlingsplan för hållbara finanser och är tänkt att fungera som ett gemensamt språk och måttstock för att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Taxonomin ska främja jämförbarheten mellan investeringar när det kommer till hållbarhet och förhindra greenwashing genom ökad transparens.

Här hittar du en snabbguide som förtydligar vilka som omfattas, vad som ska redovisas, och viktiga datum att ha koll på. 

                                                                                                                                                                                                                    

ESG-risker som banker måste ha koll på

PUBLICERAD 2021-05-24

Banker har en viktig roll inom hållbar utveckling och klimatomställning mot noll nettoutsläpp. ESG (miljö, sociala faktorer och affärsetik) och klimat driver risker som realiseras i traditionella risker och ritar om spelplanen för en bank och för en CRO. Nu lanserar vi vår nya rapport där vi lyfter fram hur ESG- och klimatrisker påverkar bankernas riskprofiler och ramar för riskhantering. 

ESG risks in banks

                                                                                                                                                                                                                    

Senaste från Bryssel: NFRD blir CSRD

EU har nu beslutat att anta förslaget om förändringar av direktivet om hållbarhetsrapportering, även kallat Non-Financial Reporting Directive (NFRD), som nu byter namn till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).

Syftet med ändringarna av direktivet är att säkerställa att det finns jämförbar, tillräcklig och kvalitativ information angående bolags hållbarhetsarbete. Syftet är också att sammankoppla den övergripande hållbarhetsrapporteringen till kommande krav enligt EU:s gröna giv, bland annat taxonomin och disclosureförordningen. I samband med detta har EU även presenterat den delegerade akten i den nya Taxonomin över hållbara affärsaktiviteter, där de tekniska kriterierna för de klimatrelaterade målen i taxonomin nu är beslutade. 

                                                                                                                                                                                                                    

EU:s Disclosure-förordning

Regelverket för hållbara finanser utvecklas snabbt. Den 10 mars 2021 trädde EU:s Disclosure-förordning (SFDR) i kraft och reglerar hur finansmarknadsaktörer måste informera och kommunicera om hållbarhet. Det är därför viktigt att nu ta reda på hur din organisation påverkas av de nya reglerna och implementera de nya lagkraven som träffar er. 

Så måste finansmarknaden kommunicera om hållbarhet

                                                                                                                                                                                                                    

Har företagen fått ett klimatuppvaknande?

I den första rapporten av sitt slag har KPMG och Eversheds Sutherland intervjuat företagsledare från över 500 globala företag kring risker och möjligheter kopplade till klimatförändringarna.

Undersökningen visar att företagsledare är väl medvetna om klimatriskerna och att dessa risker motsvarar faktiska finansiella risker. Samtidigt anser de flesta ledare att de ännu inte har verktygen för att skapa en klimatnettoneutral verksamhet. En majoritet anser att de kommer att behöva ta snabbare steg mot en utfasning av fossila bränslen på grund av påtryckningar från både interna och externa intressenter. Rapporten visar också att företagsledarna anser att en sådan strategi inte bara är bra för miljön, utan också för företagets framtid.

Om du vill veta mer om hur företagsledarna ser på framtida utmaningar inom klimatförändringar, läs hela rapporten ”Climate change and corporate value- what companies really think”.

                                                                                                                                                                                                                    

Den omdebatterade taxonomin

EU:s taxonomi trädde i kraft i juli 2020, vilket innebär att ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter nu finns inom EU. Taxonomin är en del av EU:s Action Plan för Hållbara Finanser, och som en del i detta vill EU göra en förflyttning av kapital till vad som kan klassificeras som grönt. Vad taxonomin innebär för ditt bolag varierar bland annat beroende på storlek och vilken typ av aktör ni verkar som på marknaden. 

Om du vill veta mer om EU:s taxonomi och dess grunder, läs här. För att fördjupa dig i debatten kring taxonomin och skapa dig en ökad förståelse för eventuella missförstånd, läs Torbjörn Westmans, partner och chef för hållbarhetstjänster på KPMG, senaste kommentarer i Dagens Industri., här. De främsta missförstånd som uppdagats handlar bland annat om vilka som egentligen omfattas och att allt som inte ingår i Taxonomin inte skulle klassificeras som grönt. 

                                                                                                                                                                                                                    

Risk för ”SDG-washing” i svenska bolags hållbarhetsrapportering

Att använda Agenda 2030 och de globala målen inom hållbarhetsrapportering blir mer och mer vanligt, både i Sverige och globalt. En ny studie av KPMG visar dock att svenska bolag har svårt att koppla SDG-målen till sina egna verksamhetsmål och att de helst fokuserar på den positiva påverkan de har på SDG-målen – inte total påverkan – vilket skapar en obalanserad bild. Läs vidare om ytterligare insikter från studien, samt konkreta tips på hur du kan rapportera på de globala målen!

                                                                                                                                                                                                                    

Trend: Svenska bolag ökar sin TCFD-rapportering

KPMG har utfört en studie av hur svenska bolag rapporterar i enlighet med TCFD:s rekommendationer med syfte att identifiera eventuella trender inom rapporteringen, diskutera framtidsutsikter och utvecklingen inom TCFD ur en svensk kontext.

Klimatrisker blir allt vanligare på agendan hos företag. Utifrån den förändring vi sett under 2018 och 2019, i antal rapporter av bolag som rapporterat enligt TCFD, är ökningen över 80 procentDetta visar på en stadig ökning av rapportering inom området och vi kan inte se någon indikation på att det är en stagnerande trend – snarare tvärtom. Det är ett område som växer.

Cirka 80 procent av bolagen i undersökningen verkar inom finansbranschen, men vi kan förvänta oss att fler sektorer börjar förstå allvaret kring klimatrisker och hur de kan påverka deras verksamheter. Vår undersökning visar att majoriteten av de bolag som TCFD-rapporterade under 2019 redovisade informationen i årsredovisningen eller i hållbarhetsredovisningen.

Läs hela studien här!

                                                                                                                                                                                                                    

Varför ska du bry dig om biologisk mångfald?

Biologisk mångfald är kärnan i jordens ekosystem och därmed en förutsättning för allt liv. Biologisk mångfald, variationen bland alla levande organismer inom och mellan arter både på land och i vatten, är den största byggstenen i ett fungerade ekosystem. Trots detta är SDG-mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald ett av de lägst prioriterade SDG-målen av bolag globalt. Trots detta verkar påverkan på biologisk mångfald vara svår för bolag att mäta och följa upp kvantitativt eftersom det saknas i de allra flesta rapporter som har granskats. Läs mer i KPMG:s senaste studie om svenska bolags rapportering om arbete med biologisk mångfald! 

Tjänster inom hållbarhet