close
Share with your friends

Referensräntor som Stibor, Euribor och Libor – vad innebär förändringen ?

Det finns på de finansiella marknaderna ett antal olika referensräntor som bl.a. används som bas i prissättningen för derivat, ut- och inlåningstransaktioner. Exempel på referensräntor är Stibor (Stockholm Inter Bank Offered Rate), Euribor och Libor (London Inter Bank Offered Rate). Dessa referensräntor kan komma att ersättas av andra referensräntor under kommande år.

EU:s förordning om referensvärden (Benchmarkförordningen, BMR) började tillämpas den 1 januari 2018. Eftersom det är en EU-förordning börjar den gälla direkt utan att reglerna införs i svensk lag. De som framförallt omfattas av förordningen är administratörer av referensvärden (lite förenklat ”de som tillhandahåller referensvärden”) men även användare av dessa. Exempel på användare skulle kunna vara en långivare som ger ut lån med prissättning kopplad till referensvärdet STIBOR.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011

Finansinspektionens benchmarkförordning

Den 1 januari 2022 kommer referensräntorna Euribor och Eonia inte längre vara godkända enligt Benchmarkförordningen. Libor kommer att upprätthållas fram till 2022, men därefter kommer inte Financal Conduct Authority (FCA) längre att kräva att liborpanelens banker fortsätter att kvotera LIBOR. Det är således dags att förbereda sig för dessa förändringar.

På den här sidan går vi igenom vad man som företag bör tänka på, samt uppdaterar dig med de senaste nyheterna och beskeden kring IBOR och referensräntor.

Situationen kring Stibor i Sverige

I Sverige är Bankföreningen aktiv med att få Stibor godkänd enligt Benchmarkförordningen och under 2019 startade man bolaget Financial Benchmarks Sweden AB som administrerar Stibor och utser ledamöter i Stiborkommitten som numera är en kommitte inom bolaget. Arbete bedrivs med att ta fram en alternativ och nästintill riskfri ränta som en fallback i det fall som Stibor inte skulle vara tillgänglig. Under april 2019 skickades en konsultation ut som sökte kommentarer till att använda sig av en alternativ referensränta som bygger på korta så kallade overnight lån mellan banker, övriga finansiella institut samt Riksgälden. Riksbanken tillgännagav i December 2019 att man planerar att börja publicera en alternativ referensränta under 2020. Så här skrev Riksbanken i ett pressmeddelande: ” Efter beslut om räntans slutliga utformning räknar Riksbanken med att kunna publicera en preliminär ränta under första halvåret 2020 för att sedan börja publicera den slutliga referensräntan under andra halvåret 2020.”

I början av 2020 har nyhetsflödet ökat när det gäller olika förberedelser inför kommande övergångar från LIBOR till alternativa referensräntor. I England så började man handla räntederivat mot SONIA istället för LIBOR och större banker har börjat se över prissättningen av olika låneprodukter som tidigare använt LIBOR som bas för prissättningen till att istället använde alternativa referensräntor.

Senaste nytt kring IBOR och referensräntor

KPMG Maj 2020: Referensräntereformer fas 2

Riksbanken Maj 2020En ny referensränta

16 januari 2020:  FCA and Bank of England encourage switch from LIBOR to SONIA from 2nd of March 2020.

New York Fed 4 november 2019: Operating policy 
Federal Reserve Bank of New York föreslår officiell publicering av SOFR periodräntor med ”compound” metoden, en publik konsultation som pågår fram till den 4 december.

Sveriges Riksbank 26 september 2019: Riksbanken överväger att tillhandahålla en referensränta i SEK som skulle kunna fungera som en alternativ referensränta till STIBOR.

Feds Notes 15 juli 2019: SOFR – Historical Proxies for SOFR
Denna artikel från Federal Reserve dyker ner i detaljerna bakom SOFR och vad de bakomliggande transaktionerna består av.

FSMA 3 juli 2019: The FSMA authorises EMMI as administrator of the EURIBOR benchmark

ECB 15 Maj 2019: Working group on euro risk-free rates seeks feedback on EONIA to €STR legal action plan

ECB 14 Mars 2019: Working group on euro risk-free rates recommends transition path from EONIA to €STR and €STR-based forward-looking term structure methodology

ECB 14 Mars 2019: ECB announces start date for euro short-term rate (€STR)

Bankföreningen 6 Mars 2019: Aktuellt från Bankföreningen

IBOR

Vad bör företag och organisationer göra?

Det är i nuläget omöjligt att veta exakt vad som kommer att hända med de olika referensräntorna och när vilket leder till att man måste arbeta med en flexibel arbetsmetod där antaganden kommer behöva justeras vartefter osäkerheterna klarnar.
Vissa aktiviteter kan man dock initiera redan nu:

  • Sätta en struktur för sitt IBOR-initiativ, exempelvis gällande grad av centralisering, metodik, styrning samt hur antaganden och risker skall dokumenteras och följas upp.
  • Inventera avtal i form av lån eller derivat med förfall bortom 2021 för att skapa sig en förståelse för vilka avtal som kommer att falla inom kategorin ”befintliga avtal” (på engelska: legacy transactions) efter att olika IBOR slutar kvoteras.
  • Ta fram riktlinjer för nya avtal som inkluderar robusta och väl avvägda skrivningar (fall-backs) för de situationer då Stibor, Libor etc. slutar att kvoteras och vad som då gäller.
  • När kartläggning av nuläge är gjord så kan det för många aktörer vara klokt att göra en skattning av potentiella ekonomiska konsekvenser. 
  • I flera av de IBOR-projekt KPMG varit involverade i har vi sett att uppdateringar av IT-systemen kommer att vara en av de huvudsakliga flaskhalsarna. KPMG rekommenderar därför att redan nu skaffa sig en förståelse för hur specifika IT-system kommer att påverkas och initiera utvecklingsaktiviteter på de områden där antagandena bedöms som mest stabila.

Vad bör företag och organisationer INTE göra?

  • Vänta och se
  • Göra konsekvensanalys utan sakkunnig assistans
  • Kontakta kunder innan strategin är genomtänkt

Ta hjälp av KPMG:s kunniga rådgivare

KPMG står naturligtvis beredda att hjälpa till med punkterna ovan samt övriga utmaningar relaterade till IBOR. Till vår hjälp har vi ett internationellt nätverk med IBOR erfarenhet och kompetens, projektmetoder med avstamp i agil projektledning samt tekniska hjälpmedel med AI-verktyg för de situationer då stora mängder kontraktsdata skall analyseras och uppdateras.

Patrik Sandell

Patrik Sandell

Director, KPMG i Sverige

Epost: patrik.sandell@kpmg.se

Tfn: +46 8 723 98 59

Anders Torgander

Anders Torgander

Partner, KPMG i Sverige

Epost: anders.torgander@kpmg.se

Tfn: +46 8 723 92 66